17 mars 2011

Hansson (C): "Lev på lagom fot!"

Vänsterpartiet i Östersunds kommunfullmäktige har väckt en motion kring hur vi ska klara välfärden den närmaste tiden. Till följd av ett sviktande skatteunderlag beräknas kommunens intäkter under 2012-2014 bli för små för att klara av utgifterna. Om detta har jag skrivit tidigare. Nu måste vi välja vilken väg vi ska gå för att hantera den här situationen. Vänsterpartiet anser, till skillnad från övriga partier, att det inte finns endast en väg - stora nedskärningar i kombination med privatiseringar och ambitionssänkningar.

Med vår motion vill vi bredda diskussionen: Hur ska vi sköta underskottet? Ska det betalas med mindre verksamhet, med sänkt överskott eller med höjd skatt - eller med en blandning? Om vi vill ha höga ambitioner i välfärden, då bör det rimligtvis också gå att diskutera kostnaden (uppåt, inte bara neråt).

Vår motion lyder:
Till försvar för välfärden i Östersunds kommun

Vänsterpartiet gick till val i höstas på att skapa världens bästa välfärd, utan vinstintressen. En välfungerande gemensam välfärd är grundläggande för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Att strama åt i välfärden när konjunkturen är svag är helt fel väg att gå.

Både budget och välfärd i balans
För att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning, vilket innebär ett överskott på 60 miljoner kronor, föreslås ett antal hårdhänta sparförslag. En del av förslagen leder till ökade orättvisor och sänkta ambitioner i välfärden. Bland annat föreslås fältarbetsgruppen läggas ned, specialpedagoger sägas upp och antalet elever i kulturskolan minskas. Det här ger en borgerlig utveckling där var och en får se om sitt eget hus och klasskillnaderna ökar. Priset för kommunens budgetöverskott ska inte betalas med större barngrupper, striktare beviljande av hjälpmedel eller minskat förebyggande socialt arbete. Ett rimligt mål vore ett överskott om 15 miljoner kronor 2012, för att kunna täcka oförutsedda utgifter.

Nej till privatiseringar
Förslagen om privatiseringar inom vård- och omsorgsförvaltningen är oacceptabla. Att låta privata företag ta över driften av verksamheter föreslås som ett sätt för kommunen att spara pengar. De som i slutändan tjänar på detta är riskkapitalbolagen bakom den privata vård- och omsorgsindustrin. Förlorarna är omsorgstagare och anställda som får allt mindre tid att göra något annat än det allra nödvändigaste. Om nedskärningar ska göras inom omsorgen så ska beslutet fattas i valda församlingar, inte av bolagsstyrelser registrerade i skatteparadis.

Om det behövs – höj skatten
Vi är istället beredda att höja skatten med 0,5 procentenheter eller 50 öre per 100 kronor för att säkerställa en god kvalitet i våra verksamheter. Det ger kommunen ett tillskott på cirka 50 miljoner kronor år 2012 och möjliggör viktiga välfärdssatsningar. Skattehöjningen motsvarar en hundralapp i månaden för en person med 20 000 kronor i månadsinkomst.

Vi föreslår fullmäktige besluta:
att ingen verksamhet överlämnas till privat drift
att kommunalskatten höjs från och med 1 januari 2012 med 0,5 procentenheter

Inga-Karin Bergman
Christina Hedin
Stefan Konradsson
Nisse Sandqvist
För Vänsterpartiet i Östersunds kommunfullmäktige
När vi föreslår en skattehöjning på 50 öre är det mest som räkneexempel. I det här fallet skulle höjningen innebära att vi slipper underskottet i kommunen samtidigt som det blir en buffert över på 15 miljoner kronor, som kan användas till "oförutsedda utgifter". Men mer än att slå fast summor hit och dit vill vi som sagt bredda diskussionen. Det finns inte bara nedskärningar på kartan, även om vi såklart också vill att alla verksamheter ser över om det går att spara pengar och effektivisera där det är möjligt. Rent ekonomiskt är det när man har det svårt som man gör klokast i att investera för framtiden. Att försöka skära sig ur en svacka är att bädda för depression.

I ÖP bemöts vårt utspel av daterad "enda vägens politik"-retorik på ledarsidan. I Stureplans- och Svenskt Näringsliv-centerns verklighet finns inget annat än en gemensam plan - kring vilken alla från S till M sluter upp - vars kärna är att marknaden bör få tillträde i det utrymme som det offentliga av ekonomiska skäl "måste" lämna. Här svävar tydligen Vänsterpartiet in som en röd vålnad från 1917 och kräver en säkrad välfärd, tillfälligt sänkta kommunala överskottsmål och förmodligen arbetsläger för oliktänkande. Spenderandet vet inga gränser, och rätt vad det är har vi 103 procent i kommunal skattesats.

Ledarskribenten Per Hanssons slutsats är att tankarna om bibehållen standard i den gemensamma välfärden bör ges upp och budskapet till alla de som kanske blir utan hjälp är kort och gott: Lev på lagom fot. Eller ännu hellre, skär ner och låt folk välja i spillrorna mellan olika privata alternativ, så kan de beslutande politikerna inte ställas till svars.

Till Per Hansson och andra borgerliga debattörer vill jag understryka hur det här med vänstern och ekonomin ligger till. Vi vill inte go bananas och belasta kommunen med stora skulder. Vi är inte ens särskilt förtjusta i att höja skatten för sakens skull. Vad vi säger är att det är oklokt att i budget 2012 kräva ett överskott (alltså oanvända pengar) på 60 miljoner kronor, samtidigt som man skär ner på viktig välfärdsverksamhet med ungefär samma summa. Det är också synnerligen oansvarigt att dölja nedskärningarna bakom en fasad av privata utförare.

Om man tittar bort från ledarredaktionen och frågar folk om det kan vara värt en hundralapp i höjd skatt för att stökiga ungar ska få sin extra lärarresurs, så brukar svaret vara rätt klart. Den där hundringen skulle säkra oss från en hel del väldigt jobbiga försämringar, men också ge möjlighet att stärka välfärden på nya områden. Det finns trots allt redan nu stora brister i till exempel skola och äldreomsorg, där folk blir utan välfärd eftersom pengarna saknas. Om ambitionen finns kan vi faktiskt skapa världens bästa välfärd här i länet, och det utan att det behöver kosta skjortan. Men det kräver att vi lämnar de tvångsmässiga ropen på nedskärningar och börjar med att se behoven.

09 mars 2011

Jag blir glad...

...när kundtjänst på ett företag besvarar mina frågor såhär:

Hej Nisse,

Tack för ditt email.

Vi ber om ursäkt över att du blivit besviken över vår lågpriskalender i samband med din bokning.

Beroende på de omfattande snöoväder som drabbade Europa och USA under december månad så har vi just nu väldigt många kunder som väntar på svar från oss, därför har du inte fått svar tidigare.

Men vi lovar att vidarebefordra ditt mail till ansvarig avdelning så att de får ta del av dina synpunkter. För de synpunkter och kommentarer som våra kunder delger oss ligger till grund för vårt förändrings- och förbättringsarbete så vi är tacksamma för att du har tagit dig tid att skriva till oss.

Jag hoppas att din nästa resa med oss ska bli en riktigt trevlig upplevelse.

Med vänlig hälsning

[XX]
SAS Kundrelationer
195 87 Stockholm
Det var alltså snöoväder i december, och därför får jag inte svar förrän i början av mars. Eller vänta nu, jag har ju alltså inte fått svar - jag har fått ett löfte om att mina "synpunkter" (det var en fråga) ska föras vidare till "ansvarig avdelning" på SAS.

Men det här var inte första korrespondensen med SAS kundtjänst. I somras hade jag följande dialog med kundtjänst, i liknande ärende:

Hej!

För det första vill jag påpeka att sas.se är en lika krånglig och frustrerande hemsida som telia.se. Man blir tokig innan man hittar det man söker. Att adressen till kundtjänst (som man efter en stund hittar) heter "donotreply" gör en ju fundersam... Bara så ni vet vad ni borde satsa era PR-insatser på i framtiden... :-)

Min fråga gäller priserna på sas.se. När jag ska boka en resa till/från Stockholm blir återresan konsekvent dyrare. Vad beror detta på, är det flygplatsavgifterna som skiljer sig?

Med vänlig hälsning
Nisse Sandqvist, Östersund
Kundtjänst svarade rutinmässigt:

Hej

Tack för ditt mejl.

Att återresan blir dyrare beror nog på att det pris du får på utresan inte finns på hemresan. Det är fler biljetter som är bokade på hemresan och de lägre priserna är de priser som blir uppbokade först.

Med vänlig hälsning
Best Regards

[XX]
Global Internet Support
Scandinavian Airlines System AB
Jag svarade lite frågande:

Hej, och tack för snabbt svar!

Att det skulle handla om antalet bokade resor känns otroligt. Om jag söker en resa i april 2011 kostar samtliga resor till Stockholm 463 kronor, samtliga returresor kostar 490 kronor. Så raffinerat kan det väl inte vara, att betydligt fler reser enkel resa Stockholm-Östersund än Östersund-Stockholm (och har bokat ett jämnt antal resor varje dag hela året)? Det här är alltså ett fundament i prissystemet, att grundpriset är lägre den ena vägen än den andra. Och jag undrar alltså varför det är så.

Med vänlig hälsning
Nisse Sandqvist
Kundtjänst återkom:

Hej igen,

Det var den skillnaden du menade. Då är det skatterna som gör att det skiljer mellan en enkel och en tur och retur biljett.
Vid en enkel resa betalar kunden 126,- i flygplatsskatter (YA) och tur o retur 227,-. Det är 25,- + 2,- i mervärdesskatt.

Enkel resa


Tur och retur resa.

Hoppas denna förklaring ger svar på din fråga.

Med vänlig hälsning
Best Regards

[XX]
Global Internet Support
Scandinavian Airlines System AB
Jag svarade lite uppgivet med en uppmaning:

Hej igen!

Egentligen blev det bara snurrigare nu, för det spelar ingen roll om jag bokar enkel eller tur-och-returbiljett, eller om jag bokar Stockholm-Östersund-Stockholm eller Östersund-Stockholm-Östersund. Prisskillnaden består. Östersund-Stockholm kostar 463 kronor, Stockholm-Östersund 490 kronor. Jag märker här att mina frågor inte har blivit besvarade.

Det känns skevt att era grundpriser skiljer sig åt på detta sätt, du kanske kan föra vidare denna konversation till ansvarig inom SAS. Någon enkel förklaring till prisskillnaderna verkar ju inte finnas.

Med vänlig hälsning
Nisse Sandqvist
Vad säger man, fortsättning följer? Jo, förresten. Sedan i somras har dels hemsidan blivit en liten aning enklare, och SAS kundtjänsts e-post verkar ha bytts från "donotreply@sas.se" till "cr_se@notes.sas.se". Det här med information, det är svåra grejer.