Sådana är vi

Vänsterpartister snattar mest
Jo, när Sifo ställer en relevant fråga på uppdrag av ICA-kuriren är Sveriges största tidning inte sen med artikel på sin sajt. Trots att det har publicerats liknande fakta många gånger tidigare och trots att det ju torde vara av rätt litet nyhetsvärde. Tidigare har man till exempel konstaterat att vänstersympatisörer också är skuldsatta mer än medelsvensken. Inte kommer det väl att publiceras nån undersökning som visar att både låginkomsttagare, kvinnor och invandrare också är överrepresenterade inom vänstern? Och några andra slutsatser än misstänkliggörande och moralistiska att dras utifrån detta?

Razzia mot fildelare
Fildelningssajten The Pirate Bay (TPB) stängdes i dag ner efter att polisen i razzior beslagtagit alla dess servrar. Brottsrubriceringen är "medhjälp till brott mot upphovsrättslagen". Det här är helt galet! Folk delar alltså sina egna filer mellan varandra, via ett gäng servrar hos TPB, och begår därmed brottet att bry sig om genom att dela med sig, eller sharing is caring, som det heter. Mycket riktigt rapporteras det att internettrafiken direkt dök med en femtedel, åtminstone enligt den här krångliga diagramsidan. För vem finns Antipiratbyrån till?

Uppdatering: Ida Gabrielsson har kommenterat det hela.

EU - en transparent frihetskämpe
Lavalmålet går vidare, bakom slutna dörrar. Man vill förstås att beslutet om huruvida den svenska kollektivavtalsmodellen kan accepteras eller ej ska föregås av en öppen och ärlig debatt - därav slutenheten kring rättsprocessen. Vi Europavänner hyllar denna ärendegång, och vill härmed slå ett slag för att överföra all fackligjuridisk och fackligpolitisk makt till den europeiska centralmakten.

Lena Mellin är skit!

Erik Zsiga, det märkliga filuret, kommer i morgon att chatt-debattera mot Timbuktu på en tidnings nätupplaga. Även om Timbuk har rökt hasch och är bakfull kommer han att krossa Timbro-töntens argument, bigtime.

Uppdatering: Timbuk versus Zsiga blev en sämre debatt än väntat.

Jag är trött på hur det ser ut.

Varför envisas Lena Mellin med att ta upp den bloggande LO-killen som skrev förnedrande saker om ett par folkpartister (och omedelbart tog tillbaka allt och bad om ursäkt) till debatt? Uppenbarligen vill hon inte ha en seriös debatt; uppenbarligen vill hon att den politiska diskussionen i landets största tidning ska ledas in på blogg- och smutskastningsspåret. Hur obefintligt litet det än må vara i Sverige i dag. Ja, om det inte dyker upp av sig självt så måste ju någon skapa det - och vem är bättre på att hitta briljanta analysvinklar än Lena Mellin? *suck*

Men okej, jag ska jämna ut spridningen av skitsnack i bloggosfären genom att avläga några personliga omdömen: centerpartister är tokiga. Rent generellt. De har helt tokiga idéer om arbetsmarknaden. Mer konkret innebär det att en centerpartist är tokig, så nu har Lena Mellin nåt att analysera. Är min demokratisyn grumlig? Kommer mitt ungdomligt oförståndiga omdöme att avgöra valet i höst? I Lena Mellins värld är allt möjligt.

Lena Mellin är tokig.

Jävla Maths O.

LT säljs till MittMedia, blir syskon till ÖP och tryckeriet läggs ner. Mor blir arbetslös. Mor fick veta om det hela klockan 21.00 i kväll.

Vi är bättre på Kuba än Malm!

Eskilstuna var faktiskt en fin stad, lite som Östersund fast med ett obegripligt geografiskt läge. Jag menar, vad är det för vits med att anlägga en stad på ett sånt där ställe? Huvaligen. Fredrik Malm, ordförande i ett av burgaralliansens ungdomsförbund, skrev i lördags (efter att för en gångs skull ha läst ett dokument från Ung Vänster rakt igenom) ett yrvaket debattinlägg i stadens viktigaste tidning. Killen verkar inte riktigt fatta vad vi i Ung Vänster säger, när vi säger det. Först när han en tid har kampanjat med några kommunistpåhopp mot oss kan han gå med på att vi gör rätt. Sopa.

Förhandlingarna kring det internationella programmet bröts för en tyst minut efter beskedet om jordbävningen i Indonesien. Det var fränt.

I dag läser jag ett reportage om Teneriffa, där flyktingvågen nu exploderar.

Annat viktigt som har skett utrikes: Maddes shoppingtur i Soho.

Lägg märke till att Maddes shoppingtur och situationen för de afrikanska båtflyktingarna i interneringsläger på Teneriffa har plats på samma nyhetssidor och ges ungefär lika stort utrymme på förstasidan. Viktigt är trots allt viktigt.

I fjollträsktrakten 25-28 maj

Jag kommer att blogga mentalt de kommande dagarna; knappast mycket tid över för bloggning i Eskilstuna. Huvaligen, varför måste man åka dit ner?

Tokiga centerpartiklar

Det finns ingen hejd på centerfanatikerna. Trots att de övriga borgarpartierna har tagit avstånd från förslaget om "ungdomsavtal" fortsätter centern att försvara denna tokiga idé. Isabell och Thomas krävde i en insändare för ett tag sedan att centern skulle göra avbön för sina synder. Tvärtom svarade en riksdagskandidat med märkliga argument att ungdomsavtalet i alla fall är bättre än plusjobb. Jomenvisst...

Nu har Isabell, som blir riktigt förbannad på sånt där bullshit, svarat till riksdagskandidaten. Blir han pwnd eller blir han pwnd? :-)

Svält på gång igen?

Kimmie låter, via sin utmärkta tidskrift "The People's Korea", meddela att ett abnormt aprilväder har infunnit sig i den fria folkrepublikens huvudstad. En hel centimeter snö har fallit, vilket får experten att lägga in ett varningens ord: årets skördar kan bli mindre än normalt (och, vilket adderar till den redan kroniska undernäringen bland miljoner koreaner, tas som ursäkt för ytterligare massvält).

Tio poäng för den snygga designen och det avskalade språket i artiklarna!

Kimmie är fenomenal på att övertyga om sina otroligt skarpa och djupa kunskaper.

Det är tokigt att chansa.

Banverket driver en angelägen kampanj. Efter att ha sett moset som blev över efter att en bilist försökte hinna före ett X2000 som rusat fram i 80 km/h är i alla fall jag bekymrad. Tänker folk hur de ska köra efter att de har kört sina bilar, eller varför kör de i blindo?

En gruvolycka händer så lätt...

I Sorsele har gruvbolaget ScanMining om ett par månader färdigställt en av landets största gruvor - två kilometer lång och 150 meter djup. Det är guld och zink man ska framställa, men på köpet får man också rätt stora halter bly och silver. Samt ett gäng andra mineraler; uran och diverse tungmetaller förekommer.

Gruvan ligger i nära anslutning till Storjuktan, som är en dammreglerad sjö (och ett par mil uppströms från gruvan ligger Fjällsjönäs, där släkten har stugor).

Under söndagen brast vallen till den damm som skulle samla upp föroreningar och dämpa metallutsläppen från gruvan. 20 miljoner liter vatten rann ut i Storjuktan. Storjuktan avvattnas genom Juktån, som är ett biflöde till Umeälven. Jag tycker att det vore "lite tokigt" om Umeälven förgiftades av tungmetaller från gruvindustrin. o_O

Tänk om detta hade hänt den 21 maj 2007 i stället, när gruvan hade varit igång ett tag. 20 miljoner liter vatten gör i sig inte mer skillnad än vad en hink gör i badkaret, men förgiftat av gruvavfall gör sådana vattenmängder utan tvekan skada. Tänk om det är så att bolaget som ska profitera på Sorseles naturresurser inte sätter hundraprocentiga garantier för miljön, utan låter tumma på säkerheten för att få stor avkastning på investerat kapital. Tänk om Sorsele kunde dra nytta av sin natur utan att skövla den helt.
Blaikengruvan - ett perfekt ställe för en naturnära picknick.

Gärna medalj - men först en rejäl kampanj mot Brors

Får via Anna Ardin reda på att unga (socialdemokratiska) bloggare kommer att ge Henrik Brors svar på tal genom bloggstormning. Brors driver i DN en inte sällan märklig fokusering kring frågor som egentligen är irrelevanta, ur perspektiv som får en att skaka på huvudet. Likt asgamen kring den medtagna buffeln har Brors en armé av propagandistiska krönikörer, analysmänniskor och ledarskribenter bakom sig. De anfaller offret på ett rått och osportsligt sätt, mest för att ha något att göra innan nästa offer dyker upp.

Jag känner att det finns saker jag hellre hade lärt mig av att se tevenyheterna i dag, än vad rikspolitikerna tycker om Lars Danielsson. Ner med Brors obstruerande i den politiska debatten - upp med de avgörande sakfrågorna!

Kampanj för rasistpopulism

Nä, nu tycker jag att det har gått lite väl långt. Alla medieredaktioner som vill vara med i spelet har på sistone givit Sverigedemokraterna generöst med utrymme att ta sig ut ur sin isolerade plats i debatten. SR rapporterar från partiets valupptakt. Aftonbladet har lyssnat på vindarna till höger och konstaterar att de borgerliga gärna bjuder upp till debatt med populistiska extremhögerpartier. SVT hade ett längre reportage om en sverigedemokratisk samhällslärare, och TV4 gjorde en stor nyhet av Sverigedemokraternas rekordstora kampanjkassa. Det känns som att detta parti har skickat duktigt många pressmeddelanden, och att landets redaktioner varit osedvanligt naiva i sin nyhetsvärdering.

Till sin form blir ju inslagen (tillsammans med en strid ström av notiser och artiklar i lokal- och regionalmedia) kampanjartade. Obetydliga detaljer, och många men enskilda fall av personkonflikter, bildar en väv av bilder i media som lyfter upp Sverigedemokraterna i rampljuset.

Det är dubbelt bra för rasisterna att komma in i de stora mediernas finrum. Dels får de pumpa sitt etablissemangskritiska budskap - vi är emot massinvandring, och alla de andra förnekar att sådan ens finns - och dels får man en tydlig känsla av att partiet är helt osakligt kritiserade av media, då alla reportrar ju frågar enligt samma mönster:

- Men är ni inte främlingsfientliga?
- Vi är inte främlingsfientliga; vi kritiserar invandringspolitiken.
- Men ni vill inte ha mer invandring - så ni är inte direkt främlingsvänliga. Kan man då inte kalla er främlingsfientliga?
- Vi är sverigevänner. Vi ser att situationen med massinvandring skapar sociala och ekonomiska problem, och det vill vi göra någonting åt.

För den som bor i Södertälje och upplever arbetslöshetens, nedskärningarnas och invandrarnas förortsverklighet känns populisternas verklighetsbeskrivning alla gånger mer träffande än "etablissemangets". Bara genom att lyfta fram de verkliga problemen i Sverige - rasifierad arbetsmarknad, stora etniska klassklyftor, utsvältning av invandrartäta områden - kan rasismen och dess orsaker förebyggas.

Livat värre va're i Berg!

Storsjöbygd'n. Huskut fint för folk i alla åldrar.

Bergs kommun håller i dag och i morgon en generationsmässa. Runt 20 olika utställare samsas med en spontan innebandyplan i den för arrangemanget alldeles för stora ACB-hallen. Trots att traktens ungdom var ditkommenderad kom bara kanske 50 unga. Kommunen har tilldelat mässan 20 000 kronor, något som upprör inte minst de lokala vänsterpartisterna.

Det är en lite speciell situation i Berg; socialdemokraterna har tillsammans med Bergspartiet blivit ett gemensamt hatobjekt som maktpartier. Alla de andra partierna, folkpartiet undantaget, har bildat allians för att bli kvitt sossepartierna.

Partierna i dag gör sig viktiga genom att bjuda på godis och (som CUF) locka med mer godis om man svarar rätt på frågor och fyller i sitt namn på lappar. Ja, inte vänstern, då. Vilket inte är en fördel i en kommun där lejonparten av invånarna ruskar på huvudet åt den akademiskt lagda vänsterpolitiken (individuell föräldraförsäkring och höga miljöskatter är inte direkt någonting man vinner svenstaviksbornas hjärtan på). Med andra ord är intresset för godispartierna större. Synd - det borde vara på ett helt annat sätt.

Moderaterna - still going strong

Ska man tro de "nya moderaterna" så är de ett tjänstemannaparti snarare än ett arbetarparti. Konstaterandet görs i TCO-tidningen, som jag kollade upp efter att ha fått TCO:s gratistidning Studentliv i brevlådan i dag. Anders Borg (m) menar att det är viktigt att dämpa lönekraven och sätta press på fackförbunden att gå med på näringslivets och högerns alternativ till arbetsmarknadspolitik. Det är med dyrare a-kassa och konkurrens mellan fackförbundens kassakistor som borgarna vill lösa problemen. Bra, då vet vi var vi har dem.

Det individualistiska mönster som präglar moderaternas politiska planer döljer de större sammanhangen. Som Peter Eriksson (mp) noterar höjs avgifterna och skatterna för småföretagare och löntagare, till ett värde av 14 miljarder kronor. Men visst låter det trevligare att prata om hur Anders Borgs fru klarar sig bra genom sänkt inkomstskatt, än att erkänna det faktum att borgarpolitiken slår mot facket, mot arbetssäljarna och mot de arbetslösa.

En artikel i Flamman visar lite mer siffror som handlar om strukturer och försämringar, mer än om individualism och valfrihet - direkt ur moderata budgetförslag.

Spamgräns

Min spamgräns är nådd om jag utsätts för en spamchock till som den i går. Då hade jag plötsligt 51 meddelanden här på bloggen, genererade mitt i natten av bots. Om fler liknande grejer inträffar kommer jag att orka nästla mig ända in till spamkontrollfunktionen här på Blogger för att slippa uppleva det igen.

Förresten är det jättemånga ungvänstrare som måste tänka på hur Muf-ordförandens efternamn stavas. Lite hjälp:


Två "s". Bilden kan vara ett montage, inshallah.

Mod, sa Bull.

Det var avtackning i kväll åt oss goda pensionärssossar på stämman, som har tackat snällt för att Konsum Jämtland blir big business och ger upp sina anspråk på att sticka ut och vara bättre. Vi fick en handblåst glasvas, en bukett blommor, en middag och ett presentkort på hundrafemtio spänn. Nästan tillräckligt för att jag inte ska idas gnälla.

När representanten för det lite större Kooperativa Förbundet höll sitt tal för stämman bedyrade han med emfas vad modiga vi har varit - först styrelsen och sen vi sossepensionärer - som har rationaliserat bort och centraliserat hela distriktet.

Tydligen är det modigt att se hotet i vitögat i sista sekund, för att hoppa rätt i dess famn. I stället för att visa att en enda av Sveriges alla livsmedelskedjor står för lokal anknytning/medlemsdemokrati, kvalitetstänkande och service till hela regionen, är nu Konsum i det här länet lika marknads- och kostnadsfokuserat som Lidl eller själva aktiemarknaden. Att ett tiotal bybutiker ersätts av ett halvsunkigt Coop Forum i Östersund ses som en nästan överväldigande positiv utveckling för kooperationen.

På Coop Forum har vi haft en knapp handfull möten med butiksrådet, och det finns mycket att klaga på som inte åtgärdas på grund av det där "modet". Inte för att göra någon längre analys, men...

Inte handlar det då om mod. Det handlar om marknadstänkande.

Yranchock?

I afton hade en del ungdomsförbund i länet ett mer eller mindre informellt möte, kring Storsjöyrans politiska arrangemang. Vi unga ska alltså anordna debattevents åt riksdagspartierna. Detta då gamlingarna är hopplöst o-inne på sånt som unga väljare diggar.

Om Allah vill blir det bra, annars inte. Oh, and death to America.

The truth behind...

...1 maj:

Ser på Kalle Larssons blogg ett citat från en debattartikel i Stockholm City, signerat Ida Gabrielsson och Clara Lindblom, som svar på Johan Forssells från Muf artikel med krav om ursäkt för "Rör inte las, borgar-as!":

För övrigt testade vi faktiskt ”dalmas” och ”kontrabas” som också rimmar med ”LAS” när vi förberedde talkörsparollerna – men ärligt talat så fungerade inget riktigt lika bra som ”borgaras” i sammanhanget.

...Lars Danielsson:

Jag förstår varför han tar regeringens egna jetplan till Bryssel nu (för 27 gången i år, enligt Aftonblaskan). Annars skulle han ju bli attackerad av våldsamma medpassagerare.

...trängselavgifterna:

Den här bloggen heter Funky fresh! och inget kan passa bättre än det som Tora skrev om för ett tag sen, vänsterns kampanj för trängselavgifter i Stockholm.

Maktens arbetarrörelse

Okej... Nu är det nåt skumt på gång.

Kommunalarbetareförbundet har gjort en undersökning för att se om medlemmarna går med på att ledningen skippar kravet på sex timmars arbetsdag. Man har ställt högre lön mot kortare arbetstid, och kommer förstås fram till att kommunalarna hellre får mer pengar än mer fritid.

Men om vi säger att sex timmars arbetsdag är orealistiskt, bara som tankeexperiment; hur ska Kommunal lyckas med lönerna? Storstrejken 2003 gav i stort sett nollresultat. Den visade att Kommunal kan strejka, men att det alltid går att ignorera de kommunalanställdas lönekrav. Tror Kommunals ledning att det blir lättare att få sina krav tillgodosedda om man sänker dem lite, eller ligger kanske någonting annat bakom besluten?

Eftersom Kommunal nu börjar överge sextimmarskravet kan andra också haka på. Socialdemokratiska kvinnoförbundet var rätt snabba att förklara sextimmarsdagen dödfött som krav. Vågar man gissa att fler hoppar på sossetrenden?

Någon som sitter högt uppe i maktens korridorer måste ha sagt någonting till facktopparna, som har gjort att frågor nu stryks. Kan det vara för att sätta en gräns vänsterut? Facket har börjat få mer gemensamt med vänsterpartiet än med socialdemokraterna på senare tid, vilket kanske oroar maktens män.

Sex timmars arbetsdag är ett krav som skulle förskjuta makt från arbetsköparna till arbetarna och förbättra arbetsvillkoren i stort. Med sex timmar som norm måste fler anställas och skillnaden mellan mäns och kvinnors betalda arbetstid minskar.

48 timmar eller mer per vecka arbetar, enligt en EU-undersökning gjord på 90-talet, hälften av männen och en tredjedel av kvinnorna i EU. Hög arbetslöshet kompletteras med långa arbetsveckor för arbetande, fjuttiga löneökningar för de sämst avlönade och krav från högern på sänkta ersättningar för dem som saknar jobb. Och arbetarrörelsens svar är att backa...? Nä, det luktar skit.

Tjo! Kolla in Susannes val, som har kommenterat det här med arbetstiden.

Missnöje i vardagen

Efter att ha kommit hem från Malmö åtta timmar senare än tänkt, med tåg i stället för flyg, förklarade sig brodern i dag beredd att rösta på Kommunistiska partiet. Bara för att visa vad mycket han hatar marknadsekonomin och systemet som det ser ut. Han kunde nämligen flyga schengenhändigt ner till Malmö med SAS, men på hemvägen visade sig Flyme kompromisslöst kräva pass. Och sitt nya pass har Herman inte fått ut, varför han blev stående på Sturup i den tidiga morgonen, vetandes att han inte skulle komma med på sista flyget (11.30 går dagens enda flyg till Östersund) hem.

Det löste sig med SAS-flyg till Stockholm för 400 pix och X2000 därifrån till Republiken för 300 spänn, men frågan är väl vad för skit det är när bolagen har de regler de har. Varför ska just Flyme kräva pass av inrikesresenärer som inte checkar in bagage, när andra bolag inte gör det? Jätteknepigt.

Jag förklarade sedan varför det är mer rimligt att rösta på vänsterpartiet än på KP, och det tror jag att Herman accepterade. Syftet med att rösta torde ju trots allt också vara att röstandet ska leda till någon förändring, så att säga.

Jå saier då dé...

I natt när jag cyklade hem strax efter midnatt, som jag har gjort flera gånger under förra veckan - då i typ 15 graders värme - öste regnet ner och temperaturen låg på fem grader.

Det var med trötthet i hela kroppen jag lunkade upp på scenen på Gamla Teatern i morse. Tröttheten satt i halvvägs in i debatten, men sen vände det. Givetvis dominerade borgarna (de hade bland annat Lufs viceordförande och en kristdemokratisk dalmas), men framför allt blev jag upprörd över SSU:s insats. Jonas Andersson sitter och säger att vi ska bygga ut kärnkraften, och att vi ska bryta uran i Sverige. Liksom, amagaad! Man kan inte gå emot sitt eget förbund i en debatt!

Jag hade innan nämnt att några av nackdelarna med kärnkraft är att den är dyr i drift och att vi är beroende av dyr och smutsig uranimport. Att SSU:aren på det sättet sen helt rör ihop verkligheten gör det inte lätt för mig - och det är ju knappast publikpoäng till SSU:s fördel heller...

Största hotet mot borgarna är deras egen politik. Bara en liten stund på folkpartiets hemsida gör mig skrämd, men det finns hur mycket galenskap som helst i valpolitiken att ösa ur. Vad sägs om 50 miljarder i sänkta skatter?

Börja om från början

Snackade politik i dag. Det blir lite segt och krystat med en SSU:are som man hela tiden måste hålla sig politiskt korrekt med, men det funkar ändå. Värst är nog att varje gång känns som en första gång, för många ungdomar. Många har inte tänkt mycket alls på politik och på samhället (på ett mer strukturerat sätt) tidigare, vilket gör att vår information blir världens newsflash.

Å andra sidan finns alltid den lilla gruppen protesterande, som bestämt hävdar att kvinnor slår män lika mycket som män slår kvinnor. Sånt blir lite omfattande, för jag säger inte gärna "du har fel" till en i publiken.

I morgon väntar ett litet, litet inferno. Jag har sovit dåligt hela veckan, stressat och jobbat med allt möjligt, och ska nu försöka skaffa tolkningsföreträde och ta problemformuleringsinitiativet i debatten på Gamla Teatern i morgon. Ska bli kul, eftersom det inte finns några riktigt muppiga brats på Primrose.

Kors i taket

Har kollat på uppförljaren till På rätt sida älven, en film av Janne Josefsson, som tar upp den totala kontrasten mellan Örgryte och Biskopsgården i Göteborg. Riktigt skrämmande film - jag frågar mig när de grundläggande samhälleliga förändringarna kommer. När inser vi att samförståndet, överslätandet av motsättningar och rent folkfientlig politik måste göras upp med?

Yngre herr Sandqvist har skrivit på avtalet om en egen lya, mitt i centrala stan, på Prästgatan. En lägenhet med tre meter i takhöjd och kanske inte så mycket mer. Men häftigt ändå.

RIP Jan-Erik, 1951-2006

För någon vecka sedan mailade Jan-Erik Östlin ut kallelsen till cirkelträffen som vi skulle ha i övermorgon. Nu har han förlorat kampen mot sin diabetes.

- - -

Årets Yran verkar få ett huskut stort politiskt jippo att dras med. Tyvärr ser det ut som att jag tvingas acceptera att Ung Vänster samarbetar med de andra ungdomsförbunden "för att få folk att gå och rösta"...

Panik på riktigt

Nu suger det i magen sådär skönt som när man just ska sätta igång med att jobba röven av sig.

På förmiddagen damp det tjocka brevet med rikstingshandlingar - runt 200 sidor med 50 rader per sida - ner på hallgolvet. Det är verkligen mycket intressant att läsa, så jag misstänker att pluggandet kommer att bli lidande. Plugget, sen... Jag fick klart för mig att mitt PM på åtta poäng ska redovisas på ett seminarium i Sundsvall om fyra veckor, måndagen den 5 juni. Och jag har knappt ens börjat på det.

Ska försöka läsa två böcker under den här månaden: en om nationalism och en om globaliseringen. Känner jag mig själv läser jag bara några kapitel. Hur hinner man med arbetet inför kursens sluttenta, rikstinget och det monstruösa PM:et om fackets internationella politik på bara tre veckor?

Det får bli sparsamt med bloggande framöver.

Heja Chamberland!

Grön Ungdoms språkrör Alexander Chamberland tar ställning ganska djärvt i en debattartikel i dag. Konsumtionsmedia faller "av naturliga skäl" inom de grönas måltavla, men dessutom tas flera bra vinklar upp:

- Media måste fokusera mindre på att fjäska för kändisar och mer på att visa folk som folk är som mest.
- En mediepolitik för mångfald förutsätter klart mycket mer stöd till många fler utgivningar.
- Djupare granskande journalistik kräver mer sansade och självkritiska journalister.

I går såg jag Vänsterspöket. En fråga som ställs men inte vidare undersöks är vilken roll media har gått in för, i konflikten i Vänsterpartiet. Den bild som gavs av alla de tunga opinionsbildarna - DN:s, Expressens och SvD:s ledarsidor, Rapports, Aktuellts och TV4:s politiska kommentatorer och till slut även de andra politiska partiernas medieansvariga - var att striden stod mellan pragmatiska förnyare och dogmatiska kommunister. Nu visar det sig att den bilden inte håller om man prövar den rent sakligt.

Spontant går jag och undrar rätt mycket: Varför finns inte längre Mediemagasinet? Varför är de svenska medierna så slutna i icke-granskningen av sina egna? Varför deklarerar ingen (betydande) aktör på mediemarknaden vilka åsikter som antas när exempelvis en politisk kampanj/dramaturgisk medieföljetong spelas upp i nyheterna?

För det mesta får vi, bit för bit, veta om sådant som media gör i efterhand. Inte förrän konflikten inom Vänsterpartiet har blåst över kommer det fram att medias bild varit fullständigt påhittad. Men det mest allvarliga är ju inte att skeenden i politiska partier får helt egna betydelser i media. Det mest allvarliga är att grundläggande skeenden i samhället inte tillgodogörs medborgarna i tid för att de ska ha möjlighet att utöva sin demokratiska rätt att påverka dem.

Ett nätverk för mediekritik räcker inte långt mot Schibsteds, Bonniers, MTG:s och SVT:s ovilliga pakt. Det är ett fint initiativ, dock, och skulle passa snyggt ihop med en offentlig organisation som kunde ta mediepolitiken på allvar.

Terror måste inte vara relativt som begrepp!

Jag blir lite tokig på nyhetsmedias rapportering från omvärlden. Dagens stora säljnummer är den palestinske flyktingministern, som under sitt besök i Sverige knappast har fått svara på annat än frågor om terrorism.

En annan nyhet som fångar mitt intresse är parlamentsvalet i Singapore. För slöläsaren ser PAP:s partiledare Lee Hsien Loong ut att ha råflyt, som kammat hem 66,6 procent av singaporianernas röster. Den som kan sitt Singapore reagerar rätt negativt på de naiva skrivningarna i TT-telegrammen. Såhär skrev jag i januari 2004 om Singapore, i en krönika på Lunarstorm:

Reglerna är många i Singapore. Man får inte spotta på gatan, nedskräpning är förbjuden, det är lag på att rösta i valen, och kritik mot regeringen visas i media som kritik mot folket eller mot enskilda religiösa grupper. Regeringen spelar gärna ut olika grupper mot varandra: politiska mot religiösa, religiösa mot fackliga och så vidare. Allt för att splittra motståndet och förhindra att folk börjar kräva mer lön och bättre villkor i organiserad form.

[...]Tidningar, fackföreningar, internetsajter och andra kommunikations- och organisationssätt kontrolleras av PAP och den som skriver fel sätts i fängelse, torteras, fördrivs i landsflykt eller stäms på skyhöga belopp av staten. Droghandel straffas med dödsstraff, likaså mord och brott mot vapenlagarna. Vandalisering och mindre grov narkotikahandel ger spöstraff och fängelse som påföljd, och missbrukare som vårdats mer än två gånger för sina problem får samma straff. Även ungdomsbrottslingar straffas enligt samma straffskala.

För två år sedan visste jag att Singapores regering använder sig av terrormetoder för att kuva sina invånare. Valen är inte fria, medborgarna kan inte rösta fram en bättre regim. Tydligen är det rätt ovidkommande fakta i dagens nyhetsartiklar, att valet är ännu mindre demokratiskt än exempelvis det i Vitryssland för ett tag sedan.

Men det som besvärar mest är att kritiken faller så märkligt skevt. När vi har två intressanta händelser - val i en diktatur å ena sidan, besök av en demokratiskt framröstad företrädare för fanatisk islamism å andra sidan - ser man negativa omdömen enbart i den ena av frågorna. Varför?

Terror är terror och blir inte bättre för att den röstats fram i acceptabla val. Däremot kan man tycka att det borde finnas en större respekt för dem som representerar "demokratiskt legitimerad terror" än för dem som står för den icke-valda.

Muf är också en papperstiger

På Wargentinsskolan är Muf det heta ungdomsförbundet. Bland alla bratsen är en hel del medlemmar eller "så gott som" medlemmar i Lillmoderaterna. Anledningarna till detta är klimatet på skolan, snarare än politisk eller ideologisk kamp och övertygelse. Det är inte på moderat politik som wargeneleverna helst röstar.

I dagens LT fanns några träffande rader som jag tror visar rätt tydligt varför Muf och moderaterna till väldigt stor del är kuliss, och inte kommer att klara sig särskilt bra i längden:

- Jag får inte rösta men jag är med i MUF för att jag vill ta ställning, säger hon.

Å andra sidan har gårdagens information fått henne att vackla i sina politiska ställningstaganden.

- Jag känner att jag nog är lite mer till vänster.

Kristian Pettersson ser hennes ändring som ett tecken på att politiken måste luftas även i skolan.

- Det visar att de här dagarna påverkar säger han.

Man är med i Muf för grupptillhörigheten - medlemskortet är en accessoar som är bra på fest eller vid andra sociala tillfällen. Lite som en livsstil. Att Camilla Sköld Jansson (v) var den enda som fick lite applåder från publiken i debatten på Wargen ger en vinkning om att det under all yta finns politiska sympatier som är långt från vad man kan förvänta sig.

Sommar i maj!

Sedan i eftermiddags har jag gått omkring i t-shirt utomhus. Det är 20 grader varmt, klarblå himmel och helt underbart. En god belöning för hårt slit hela veckan.

Tentan var löjligt lätt. Har man inte läst böckerna bör man inte klara tentan, inte sant? Nå, om ens problem går att lösa - varför oroa sig?

På debatten på Wargentinsskolan i dag visade borgaralliansen att de inte ens på lokal nivå är något annat än en papperstiger. Det är gott om mindre snygga utfall om kommunism och "gamla lösningar", men någon saklig debatt om den egna politiken - eller för den delen om andras - vill de inte ha. Camilla Sköld Jansson vann debatten, trots att hon inte fick fram särskilt mycket av partiets politik.

Egentligen borde jag vara nere på campus nu för att lyssna på ett "Globalt dialogmöte", men orka det. Jag orkar bara sova nu.

HÄLVITE.

Jag har glömt att anmäla mig till tentan. Varför ska man anmäla sig till tentor? Jag besöker aldrig P-huset ändå, och läser jag kursen så är det väl rätt givet att jag gör de tentor som kommer...? Nåväl, det här är på intet sätt otypiskt mig.

Nu gäller det bara att hantera den här situationen rätt.

En vanlig veckodag:

7.45: Kliver upp. Läser Dagens industri och Länstidningen, kollar av det sista i Arbetaren. Världen är lika tokig i dag som den var i går.

10.00: Cyklar till Länsstyrelsen, lämnar in nyckeln till Ola.

10.30: Kommer till Brogränd för att ringa till Lena i Lit som ska ge besked om tid för klasspresentationer nästa vecka (men hon är på utbildning, får jag efter tre minuter i växelkö veta, och återkommer i morgon). Ringer till Lena på kommunen för att höra mig för kring sommarjobbsmöjligheter i politiska organisationer. Det är inga problem, menar hon. Bra. Sorterar en bunt papper och samlar på mig material till bokbord.

11.30: Cyklar till Wargentinsskolan för bokbord. Där är de andra ungdomsförbunden redan, utom Grön Ungdom, som kommer sen. Schysst av Wargen att inte maila Ung Vänster utan bara de personer som skolans lärare sedan tidigare kände (=inte folk i min umgängeskrets)...

14.30: Åker raskt tillbaka till Brogränd för att hämta mer material som biblioteket på Wargen ska ha att låna ut till vetgiriga lärare och elever. Tokbra!

15.15: Klasspresentation. En klass med elkillar (inga tjejer; bara en kvinnlig lärare). Schyssta människor, inte samma överklass-, brat- och "förenings"fasoner som resten av skolan tyvärr präglas av. Medverkande i femminuterspresentationer: RKU, Ung Vänster, SSU och KDU. Vi kan säga att halvtimmen av politik får en kraftig slagsida åt vänster; vi snackar mycket makt och ägande. Tillfredsställande.

15.45: Återvänder till Brogränd med överblivet material.

16.00: Har cyklat till Körfältets centrum för att filma brorsans jonglering. Det går skitkasst och han får blåsor och allt är fel och han skulle helst vilja ha en till, annan Herman, som fick utstå alla pinor.

17.00: Äter lövbiff hos modern. Inte illa alls att slippa laga mat. Hinner kolla på några minuter hardcorejongleringsfilm efter maten.

18.05: Smyger in några minuter för sent som observatör på Vänsterpartiet Jämtlands distriktsstyrelsemöte. Det ska hända väldigt mycket bra här i länet under sommar och höst. Camilla Sköld Jansson kommer att jobba grymt hårt i den här valrörelsen, precis som många andra skickliga kamrater. Det är skönt att vi slipper Vägval Vänster i det här länet - SSU:s Jonas Andersson gillar dem tydligen! Huga.

21.00: Kort möte med Ung Vänster Östersunds styrelse. De har skrivit lite olika grejer, ett par insändare och några blanketter, och planerat så smått inför vänsterns dominans på stans politiska scen.

23.00: Klar med mailskrivandet. Åker ner på stan för att posta brev och kolla öppettider på bagerierna (ja, hinner jag köpa tårta till far innan tentan klockan åtta i morgon?). Nä, nåt bageri blir det inte. Frödinge princesstårta åt ett arbetarklassens födelsedagsbarn. Som det ska vara.

23.50: Tillbaka här hemma. Återstår i runda slängar sex timmar innan jag ska upp för att uppvakta fadern, läsa tidningarna, panikplugga in lite självklarheter inom internationell rätt samt rusa iväg mot universitetet.

Dålig start på dagen efter

Inte förrän i sjusnåret i morse kom jag i säng. Dels hade jag sovit ett par timmar på soffan tidigare under kvällen, dels var jag uppspelt över kvällens aktiviteter. Så många intryck, allt för att uppmärksamma arbetardagen!

Före 8.00 var ventilationsfolket igång. Någon var inne i mitt rum i samma veva som mor min ringde, och jag tog emot tre sms under morgonens tidiga timmar. Sen borrade ventilationsfolket i betongen, länge och väl, under förmiddagens lopp. Till detta var det ljust i rummet och jag kallsvettades. Mindre behagligt. Jag har med andra ord fått minimalt med sömn även denna gång.

Lars Ohly har kläckt ur sig en hel del bra saker på senare tid. Kanske är det för att "opinionen" har stärkts (från 5,7 till 7,6 procent på en månad) som sånt sipprar ut genom mediaströmmen, men i DN säger han "Det är möjligt att några arbetsgivare skulle jubla och anställa unga i stället för äldre, men några nya jobb skapar det inte". Detta apropå centerns skrämselförslag om ungdomsavtal. Om högerns budgetmotion i dag säger han (dock inte i artikeln - varför skulle DN publicera en artikel där borgarna får mothugg från vänstern?) "Om det skulle finnas någon arbetslös miljonär där ute så kan han i alla fall glädjas åt sänkt förmögenhetsskatt", efter att ha konstaterat att i stort sett alla trygghetssystem för vanligt folk urholkas rejält i det borgerliga förslaget.

Så nu ska jag sova - glad för en lyckad första maj och över att vänstern inte helt är ute och cyklar - för att orka med morgondagens hektiska aktivism.

And then...

Missa nu inte vinjettmusiken till förstamajfirandet. Jag är fortfarande nästan salig efter gårdagens urladdning.

Första maj så som första maj ska vara!

Just hemkommen från Gamla Tingshuset. Kan bara konstatera att det bästa och kanske finaste första maj jag har varit med om nu är över. Både Penny Century och The Bläckfisks var överraskande bra, även om de fick dämpa sig lite eftersom basljudet på Tingan var så brusigt. 40 personer är inte heller fy skam som publik.

Demonstrationen blev en riktig höjdare. Det hade sin förklaring bland annat i att jag - en timme innan demonstrationen - fick i uppdrag att göra flygbladet med vänsterns paroller. Vänsterpartiet själva hade såklart inte tänkt på det i förväg. Jag valde förstås inte gamla vanliga, torra slagord, utan nya och lite spetsiga sådana. Vi fick därför ett förstamajtåg som med stor entusiasm både svor och var otrevliga mot borgarna. Mycket sympatiskt. Susanna var mycket proffsig som talkörsledare. Toras tal var guld!

Som vanligt har det blåst halv storm på första maj, med vindbyar som nästan slår omkull en. Men vad gör väl det, när vi har solsken och massor av kamrater och arbetare runtomkring oss?

Nu hoppas jag att det här kan vara genomförbart nästa år igen. Vi gör några förändringar då från i år, men det här är så värt det!