Hamas och politiken

Palestinska myndighetens minister med ansvar för information och hälsa, Bassem Naeem, skriver i Guardian allra ödmjukast om palestiniernas perspektiv i konflikten med Israel. Det har blivit något av en sanning i våra samhällen att araber förnekar Förintelsen och att det är en sorts yttersta bevis för deras omänskliga förhållande till judarna. Den "sanningen" smular Naeem sönder, men tillägger syrligt att det finns en anledning till att Förintelsen har blivit en viktig fråga i debatten:

And at the same time as we unreservedly condemn the crimes perpetrated by the Nazis against the Jews of Europe, we categorically reject the exploitation of the Holocaust by the Zionists to justify their crimes and harness international acceptance of the campaign of ethnic cleansing and subjection they have been waging against us - to the point where in February the Israeli deputy defence minister Matan Vilnai threatened the people of Gaza with a "holocaust".
[...]
The plight of our people is not the product of a religious conflict between us and the Jews in Palestine or anywhere else: the aims and positions of today's Hamas have been repeatedly spelled out by its leadership, for example in Hamas's 2006 programme for government. The conflict is of a purely political nature: it is between a people who have come under occupation and an oppressive occupying power.

Esbati skriver, översatt till norska, i samma ämne ur norskt perspektiv.

Den 20 maj klockan 14.00-18.00 hålls också en föreläsningsdag i sal F229 på campus i Östersund om just Hamas. Utrikespolitiska utskottet i studentkåren står som arrangörer och inbjudna att föreläsa och diskutera är Michael Schulz, Adnan Abou Chakra och Kick Leijnse. Kom om du kan, kom om du vill!

Reaktionärt

Den känslomässiga vilsenheten går som en farsot genom ungdomsvärlden och bryter ner ungdomars naturliga känslighet, naturliga behov och längtan efter en djup och äkta relation. Kvälls- och veckopress bombarderar dagligen ungdomar med groteska uppmaningar till sexuell utlevelse, till otrohet och till sexuella förhållanden utan några krav. Att inleda sexuella relationer med fullständigt främmande betraktas numera som fullt normalt och naturligt.

Orden skrivs 2007, efter ett jippo i Almedalen där ett gäng borgare kysste varandra till förmån för välgörenhet. Visserligen i den svavelosande religiösa Världen idag, men ändå. Vill verkligen de kristna att vi ska leva i en religiös stat? Hellre låter jag borgarna pussa på varandra så mycket som de bara vill, än låter kristdemokrater stifta morallagar. Religiös lagstiftning är väl för övrigt en helt naturlig fortsättning på den hets mot icke-västerländska kulturer som just nu är politiskt korrekt i Europa. Kolla exempelvis Skottland, där det i Glasgow sedan attentatet mot flygplatsen för ett tag sedan har registrerats minst 200 hatbrott riktade mot vad som uppfattas som muslimer. Hur var det nu, muslimer ociviliserade och västerlänningar badar i idel goda ideal? Men nä, låtom oss höja våra händer mot Herren och förbanna de kyssande unga!