Fri- och rättigheter no more!

Jag gillar inte terrorlagstiftningar. I somras var vi i AFV 06/07 i Köpenhamn över dagen och besökte Frihetsmuseet och fick en föreläsning med en kille från Oprør, om de nya lagar som stiftats i Danmark. Dessa lagar är något av det sjukaste som har institutionaliserats i en västerländsk demokrati.

Enligt terrorlagstiftningen ska den dömas till långa fängelsestraff som samlar in pengar till "fel" välgörande ändamål, som sätter upp banderoller på "fel" ställe eller som över huvud taget har "fel" åsikter. Vilka som är terrorister avgörs med mycket fantasifulla tolkningar av ordets betydelse, på ett sätt som gör det direkt farligt att agera samhällskritiskt i det lilla landet i väster. Jag har inget emot lagstiftning mot intrång, ofredande och skadegörelse, eller andra lagar som politiska grupper ibland kan bryta mot i sin civila olydnad. Vad jag vänder mig emot är just terrorlagstiftningen, som riktar sig specifikt mot motståndarna till sittande regeringar.

Nu står sju medlemmar i Oprør åtalade för brott mot terrorlagstiftningen. De har tryckt och sålt tröjor, med budskapet att kampen mot statsterror i Colombia och Palestina är legitim, och en del av intäkterna har samlats in till stöd för motståndet i dessa länder. Rent materiellt skulle pengarna skänkas till radioutrustning i Farc-kontrollerat område i Colombia, och till en tryckpress i PFLP:s tjänst i Palestina. Dansk polis beslagtog en del av de insamlade pengarna, runt 25 000 danska kronor (danskarna är tydligen ett terroristiskt folk som gärna sponsrar internationell terrorism), efter att ha stängt ner Oprørs hemsida.

Oprør uppmanar folk att vara kreativa och orädda i dessa tider av fruktan. Rädslans politik, med regeringar som skrämmer sina medborgare till tystnad och passivitet, är målet för föreningens kritik. Som för att bevisa Oprørs tes att den danska staten vill skrämma sina kritiker till tystnad hotas nu alltså sju utpekade ansvariga inom organisationen av långa fängelsestraff.

Detta, att länder som slagits för friheten och lämnat nazismens mörker bakom sig nu kväser en folklig debatt genom att försöka kasta folk i fängelse, är vidrigt. Det som händer i Danmark försöker också svenska ledande politiker, om än i långsammare takt, åstadkomma. När landets brott utomlands - deltagande i vidriga ockupationer, en vidrig tystnad när mänskliga rättigheter kränks, ett folkrättsvidrigt stöd till "kriget mot terrorismen" som saknar både folkligt stöd och moralisk grund - är för svåra att försvara politiskt, reagerar de styrande med juridisk censur. Man lagstiftar bort den opinion som så sakteliga skapas mot det alltmer folkfrämmande, krigiska styret.

Är vi på samma väg mot repression och åsiktstystande som i Danmark, här i Sverige? Jag tror det. Bodde jag i Danmark skulle jag nog få ett åtal mot mig för att säga det - i Sverige än så länge bara Fredrik Malms nervösa orerande - men det är dags för danskarna att få riktig frihet! Friheten att tycka som man vill och rättigheten att organisera sig för det man tror på måste försvaras. Oprør förtjänar allt stöd i världen.

Att hitta information om det här i svenska tidningar är inte helt lätt. Av förståeliga skäl är det mer "mediemässigt" att ett gäng mossiga muslimer vill inskränka tidningars rätt att skända deras profet, än att våra regeringar vill inskränka vår rätt att kritisera deras politik.