Att vara liberal är att vara...

FRA-lagen blir årets grej i riksdagen. Det är förvisso inte någon liten justering de har klubbat igenom, de höginkomsttagande folkvalda, utan en radikal käftsmäll mot demokratin. Vore det bara FRA-lagen så skulle man kanske nöja sig med att känna sig illa till mods, men lagen är bara det juridiska beviset på någonting riktigt mörkt.

Nog är det konstigt att den här lagen är resultatet av gammal avlagd Bodström-politik, upphottad med över ett år av intensiv (främst inomborgerlig) diskussion. Allvarligt, ni borgare... Var är er heder? Vilken människosyn har ni, som anser detta vara värdigt att upphöja till lag?

Av en turlig slump slipper sådana frågor ställas i mainstreammedia. Anpassningen till FRA-lagen går kanske bättre än borgarna hoppas.

Så tills en ny regering någon gång efter september 2010 reformerar Sveriges attityd till statlig övervakning får vi hålla till godo med Kalle Larssons (v) grymma anförande till försvar för det enda rätta:

Vi ser bara halva sidan av myntet, säger ni.
Vi ser bara integritetsargumenten och inte säkerhetsaspekterna, menar ni.
Men nu är de mänskliga rättigheterna, och det är dem vi i dag diskuterar, så konstruerade att de inte är förhandlingsbara. Rätten till privatliv och integritet är en av dessa mänskliga rättigheter. Den kan inte inskränkas med hänvisning till några allmänna säkerhetsaspekter. Så låter det när personer som inte tar de mänskliga rättigheterna på allvar öppnar sina munnar och talar i riksdagens kammare. Det ljugs en del och bluffas en del – av okunnighet eller inte – om hur processen har gått till.
Kammarens ledamöter skulle kunna vara väl informerade om att vi från Vänsterpartiets sida hela tiden har varit motståndare. Vi har motionerat klart och tydligt för ett entydigt nej till lagstiftningen. Sedan har detta bordlagts under ett år, och nu återkommer förslaget till kammaren. Därför behöver inte försvarsministern, som nu ville lämna salen, vara oklar över var vi står i frågan.
Vad har ni för alternativ? frågar ni. Vad har ni i oppositionen för alternativ till lagen? Majoriteten säger: Vi vill anta lagen om massavlyssning av svenska medborgare, men ni presenterar inte vad ni har för alternativ. Kära borgerliga ledamöter! Kära majoritet och försvarsminister! Alternativet till att anta den här lagen är att inte anta den här lagen.

Jag skulle vara glad om jag slapp den tröttsamma retoriken från liberaler om att det finns någon "liberal" politik som står över höger-vänsterskalan. Den påstås handla om alla människors obegränsade frihet och sägs därför ideologiskt vara emot lagar som den nu antagna signalspaningslagen. Problemet är att denna retorik är bullshit som fördunklar den verkliga politiska scenen. Det finns ingen "liberal" politik så som den fantiseras om på liberala bloggar och i liberala magasin. När striden står mellan kapital och arbetare kommer liberalismen att sjunga kapitalets välsignelse. Liberal politik bör precis som alla andra politiska åskådningar placeras på en skala från höger till vänster, där det i vissa länder går att finna liberala partier hyfsat långt till vänster.

Svensk liberal politik 2008 befinner sig såväl ekonomiskt som socialt långt till höger. Nu stiftar denna borgerliga gren tillsammans med "gröna liberaler", "nya moderater" och helt vanliga kristdemokrater en lag som borde ha underrubriken "Stasi-staten 2.0". Det är såhär borgerlig realpolitik blir - och det är ett problem när den inte analyseras vitt och brett i media!

Katrine Kielos skriver syrligt om Federleys tårar i Dagens Arena.