Tillväxten, vårt uppdrag?

Bostadsbrist hotar tillväxten i Östersund skriker förstasidesrubriken i Länstidningen. Mycket riktigt finns det en bostadsbrist i stan. När jag söker nya lägenheter via Östersundsbostäder hamnar jag i regel på plats 25 till 200 i kön. Och innan jag angav min pappas månadslön för bolaget var min nuvarande lägenhet en rätt avlägsen tanke. Jodå, det behövs fler bostäder.

Men om vi tar det ett steg till: Östersund har fått ett tillskott på bostadssidan på sistone. De senare byggprojekten - som "seniorboendet" i Karlslund och BoKlok och Mjälle på Frösön - är representativa för tillskottet i stort: dyrt, exklusivt, efterfrågestyrt. Utan tvekan finns det en efterfrågan på dyra bostäder för familjer där bägge har jobb (alternativt en god förmögenhet och hyfsad pension), bara till BoKlok-grejen anmälde sig 600 intresserade. Att smälla upp villor i de mest fantastiska lägen är inget som helst problem, varken i Östersund eller i stadsnära landsbygdsområden. Byskogen/Ås håller på att bli en egen liten stad, vad det verkar, med idel vräkiga villor. Ovan nämnda projekt kom till på extremt kort tid. Och finns där bara folk som är intresserade av att köpa en bostadsrätt för 800 000 kronor så finns ambitionen hos företagen att bygga.

Vad som dessutom finns är ett behov, bland mindre förmögna studenter, arbetslösa, ensamstående mammor, invandrare och äldre, av ett schysst boende till rimliga priser. Vi behöver hyresrätter, och där går det trögare för Östersunds del.

Hyresrätterna är problemet. De är svåra att bygga, för när Östersundsbostäder vill bygga hyresrätter så kommer klagomålen. Bygg inte här, det stör utsikten. Bygg inte här, det passar inte in i detaljplanen. Bygg inte här, det blir mer trafik. Finns det också en politisk vilja, och det gör det av olika skäl i Östersund, så har vi alltid det ekonomiska problemet. Dels har regeringen sett till att avskaffa statssubventionerna för byggande av hyresrätter, så allt måste vara ekonomiskt lönsamt från start. Dels överför gärna det kommunala bostadsbolaget vinstpengar till övrig kommunal verksamhet hellre än investerar dem i nya projekt för att stärka sitt bostadsbestånd. Redan nu tycker jag att det är dyrt nog att bo i hyresrätt. Vilken student har råd att betala 4 500 kronor i månaden för en tvårummare? Det betalar folk som bor i Östersundsbostäders studentlägenheter på Frösön.

Varför är det tillväxten som är huvudargumentet i sossegubbsens utspel? Är "tillväxt" någonting som har gett politikerna mandat att utforma en medborgarpolitik? Finns det en tillväxtföreskrift som säger att politiska åtgärder ska utformas med största möjliga hänsyn till dess effekter på tillväxten? Jag är rädd för att många politiker har det perspektivet.

Det är på grund av det perspektivet som så många saker blir så fel så ofta. Vi tänker oroligt på tillväxtens, globaliseringens, entreprenörernas omdömen om våra göranden. Gör vi fel så sviker konjunkturen, och det vill vi ju inte riskera. Därför satsar vi stort och djärvt - snyggt och dyrt och storslaget hellre än anspråkslöst och billigt och funktionsinriktat. Och så missar vi några på vägen, några som är en tyst massa siffror i en lång kö av bostadssökande utan sjusiffriga belopp att hosta upp på bordet.

Nej, tänk på tystnaden i skogen och i bostadskön. Då framträder behoven snart och så kan besluten verkställas i alla östersundsbors intresse. En trevlig bieffekt som bokslutet sedan kan uppvisa efter sådana beslut är en ökad tillväxt. Men det kan vi skriva med små bokstäver, tycker jag.