Om moderat valfrihet

Som jag nämnde i mitt förstamajtal har det blivit outhärdligt vanligt att borgarna motiverar sina dåliga förslag med "valfrihet". Någon vidare diskussion om det reella i förslagen, om följderna av dem ur socioekonomiskt perspektiv, vill de inte delta i. Därför blir jag less när ännu en landstingsmoderat - Annelie Bengtsson (m) i Jämtlands läns landsting - i LT den 15 maj kastar ur sig v-ordet och understryker hur viktigt det är att privatisera och marknadsutsätta vården. Bengtsson:

Det här är en viktig reform som är anpassad till en ny tid, där den borgerliga regeringen ser till den enskilde patienten och dennes behov i första hand.
Landstingets majoritet, s, v och mp är dock motståndare till denna viktiga reform. Man anser att politikerna i landstinget, även fortsättningsvis ska ha rätten att överpröva den enskilde patientens behov och önskemål.

Alltså, "en ny tid", wtf? Och "den enskilde patienten", ska han få gå före i köer och bristsituationer med moderaternas förslag? Moderaterna reser här en kuliss av retoriska, tomma fraser där problemet - vårdens akuta men kroniska underbemanning och resursbrist - döljs och kallas "politikernas rätt att överpröva den enskildes behov och önskemål". Anledningen till att politikerna måste göra prioriteringslistor och förvägra vissa människor vissa behandlingar är att den offentliga sektorn har tilldelats för lite resurser. Inga "fria val" i världen kan ändra på detta faktum. Vad man kan göra med "valfrihet" är att omstrukturera prioriteringen av vårdärenden, så att den som skriker högst och bäst, eller betalar för sig, kan få vård först. Det är en bedrövlig politik - inte främst för att den är borgerlig, utan för att den säljs in med humanistiskt vädjande argument.

I mitt svar (LT, 17 maj) försökte jag att problematisera dels uttrycket "viktig reform" (för mig är en "viktig reform" en positiv sak, inte borgarpolitik), dels valfrihetsbegreppet. Typ såhär:

Borgarna vill lägga skulden för bristerna i vården på personal och vårdtagare genom att göra vårdkvaliteten till en fråga om att "välja rätt".
Genom att kalla reformen "fritt vårdval" undviker moderaterna att berätta vems frihet de syftar på. Det är borgarpolitikerna som hoppas gå fria från sitt ansvar att se till så alla får god vård. Eftersom kunderna har valt vården får de ju skylla sig själva!

Behandlar din arbetsgivare dig som skit? Tough luck, du skulle ha valt en bättre. Har du blivit felbehandlad i den privatägda primärvården? Osis, om du hade gjort ett bättre val skulle du ha sluppit det. Sorry, men vi politiker ska ju faktiskt inte välja åt er medborgare.

Om moderaterna nu vill ta den här debatten vore det trevligt. Att skillnaderna mellan min och Bengtssons tolkningar av regeringspolitiken är så stora har viktiga orsaker, som är viktiga att föra fram i det offentliga samtalet.