Och vad gör regeringen?

Gaza har bombats sönder och samman i snart ett par veckor. Ingen har glömt att nämna det. Men gemensamt för nästan alla i svensk press som lutar försiktigt åt folkrättens eller palestiniernas sida är att de förnekar att det finns något att göra åt situationen. Den inställningen gör mig vred. Vad lämnar exempelvis Kalle Olsson för öppningar i konflikten? Är det Washingtons new kid on the block Obama som vi ska ge allt förtroende? Jojo, det är minsann till att lita på Staterna när vi snackar internationell politik... Och vad beror Israels våld på? Att landet har tappat fattningen?

Jag skrev en artikel i raljant stil om idealister och humanister och hur de våndas när det blir krig för att sedan sova lugnt när den tillfälliga freden kommer. En ständig kamp för lugn och ro, ett evigt "men å andra sidan". Just den inställningen gör mig till och med förbannad. För den passiviserar. Vad har vi alls med Gaza att göra om det inte finns någonting som kan förändra situationen till det bättre, annat än att hoppas att mantrat "aldrig mer" blir sanning? Artikeln blev 3 500 tecken, så jag fick skära i den tills jag nådde 2 000. Här är resultatet, från LT Debatt i dag:

Regeringen är tyst om illdåden i Gaza

Hur kan Israel bete sig så barbariskt som just nu i Gaza? Frågan ställs av humant sinnade människor över hela världen.

Den cyniske kan svara som Israels vice premiärminister, Haim Ramon: ”Det pågår ingen humanitär kris i Gaza.”

En vanligare variant kan vi läsa i många svenska bedömares kommentarer. Det svaret går ut på att visst gör Israel fel, men det går inte att göra så mycket åt.

Som Kalle Olsson i LT den 7 januari. Israels illdåd visar att ”Förnuftet [...] har övergett Mellanöstern”. Han frågar sig vad vi kan göra. Just ingenting, verkar det som, ty ”situationen har redan gått för långt”. Här bortser Olsson gemensamt med flera svenska tyckare från Israels historia av övergrepp.

Sommaren 2006 invaderade Israel Libanon och bombade allt av betydelse. Den israeliska armén drog sig tillbaka och lämnade ett land i ruiner. Humanister världen över kunde sova lugnt när kriget var över. Men inte heller efter detta illdåd drabbades Israel av några straff från Sverige eller EU.

Israel har tvärtom åtnjutit ett allt mer värdefullt handelssamarbete med EU.

Vapenmateriel ingår som en viktig komponent. EU:s handelsavtal ger Israel förmåner som dess grannländer bara kan drömma om. I detta nu förhandlar EU med Israel om ett fördjupat samarbete.

Hur många gånger till ska vi konstatera att det ”gått för långt” och friskriva mördarregimen i Jerusalem med ännu fler privilegier?

En talesman för Brasiliens regering kallar Israels agerande för ”statsterrorism”.

Venezuela har utvisat den israeliska ambassadören och upprättar en humanitär luftbro för att bistå de nödställda i Gaza.

Om de kom från Sverige skulle dessa kraftiga markeringar påverka Israels möjligheter att fortsätta barbariet. Men vår regering är tystlåten av sig.

Därför måste vi – som kännande, tänkande människor – stå upp för människovärdet. Ställ verkliga krav på de ansvariga i Israels regering! Gör verklighet av staten Palestina!

Visa solidaritet med krigets offer.

Delta i manifestationen lördagen den 10 januari klockan 13.00 på Stjärntorget i Östersund.

Oh, and death to America.