31 mars 2005

Politiker

Jag höll i en intervju med socialnämndens ordförande i dag. Till slut hade jag två timmar av samtal om litet och stort i ryggsäcken - och en betydligt mer nyanserad bild av kommunens alkoholstrategi.

De närmaste åren kommer vi alla att märka effekterna av den EU-dirigerade alkoholliberaliseringen allt tydligare. Drickandet kommer att öka, supandet kan komma att öka drastiskt. Kommunens resurser är minimala:

Ett par personer jobbar uppsökande på stadens krogar för att leta upp riskfall. Ett par personer sitter och agerar rådgivning åt unga. Ett par personer ger rådgivning åt vuxna. Ett par personer ger hjälp åt missbrukare. Några team tar hand om allvarligare fall. Ett femtiotal personer arbetar med LVM-hemmet på Frösön. Och lite till. Punkt.

Resurserna räcker inte alls, vården funkar inte. Men det är vad man har att erbjuda - åtminstone tills dess att budgeten ska saneras. Med en så omfattande verksamhet som man har i dag går socialnämnden med minussiffror i miljonklassen. Vilket såklart innebär att man måste skära bort.

Skära bort där det egentligen skulle behöva läggas till. Sedan slutet av 80-talet har man skurit ner i missbruksvården med hälften. Nu ska ytterligare 70 miljoner av kommunens budget bort, under 2006 och 2007.

Brightare kunde framtiden allt se ut...!

30 mars 2005

"Oegentligheter" och "insinuation"

Som ingen har missat pågår granskningar av de politiska ungdomsförbunden för tillfället. Tidningar, radiokanaler och teveprogram söker landet runt upp gamla arkiverade handlingar, avhoppade aktivister, pyrande interna konflikter, ryktesspridare och folk som ondgör sig.

Alla ungdomsförbund har sina historier, den ena gruvligare än den andra och den tredje mer omfattande än den fjärde. Förbund A angriper förbund B som moraliskt korrupt, förbund C svarar med att angripa dem bägge för "fusk" eller annat, varpå medierna "avslöjar" att det förekommer så kallade oegentligheter i samtliga ungdomsförbund, på samtliga nivåer. Alla är förvånade.

Men, varför är det så många som förvånas? Vissa säger cyniskt att "det ska börjas i tid", andra att det borde tagits tag i på sjuttiotalet - några att inga pengar borde delas ut från staten över huvud taget.

Ungdomsförbunden har nu visat sig vara ungefär som föreningsliv, företag, politiska partier och andra organisationer i övrigt: ställen där personkonflikter, maktkamper, tankestrider och "interna kulturer" får medlemmar och ledare att agera taktiskt efter egenintresse.

Det finns grader i helvetet också. Vissa har begått övertramp större än andra. Vissa har sedan tidigare vidtagit vissa åtgärder, medan andra helt struntat i att rätta till några problem.

Jag tror att media kommer att spela en mycket destruktiv roll i fråga om ungdomsförbundens framtid. Det är extremt svårt att visa ungdomars engagemang som någonting positivt, att visa det så det ser attraktivt och meningsfullt ut. En imagegrej, svårare än det mesta här i världen. Genom att ramponera de politiska ungdomsförbundens image står de som samhällsförändrande kraft mycket lågt i framtiden. Därmed kommer också ungdomars vilja att bege sig till de militanta grupperna att öka - och därmed obalansen och destruktiviteten i samhället.

Förbaskat märkligt är det dock att vissa ungdomsförbund sysslar med så flagranta brott mot både sunt förnuft och föreningslagarna. Jag tänker på spritfester, bidragsfusk och informella maktkonstruktioner, bland annat. Ungdomsförbund - skärpen eder!

Politisera och ideologisera mera.

I Sveriges Radio P3 körde man för ett par dagar sedan en dokumentär om ockupationen av västtyska ambassaden i Stockholm och om vänsterrörelsen i stort. Många viktiga poänger gjordes genom hela programmet, men i de sista minuterna av programmets andra akt kom ändå ett extra viktigt klargörande:

Dagens ungdomar är för obildade. Vänsterungdomar har i dag i allmänhet inte alls någon rimlig överblick över läget i världen, ingen allmänbildning. Det hade de flesta på 70-talet.

För vänsterrörelsen är det A och O att ungdomarna skolas ideologiskt och politiskt. En rörelse som ska förändra och bygga samhället måste ge anhängarna analyskunskap och slughet. Hur många kan bakgrundsfakta i de stora frågorna i Mellanöstern, Asien, Afrika, Latinamerika och Nordamerika i dag? Inte många. Jag hade väldigt dålig koll på Iran tills i torsdags, när tidningen Arbetaren gav mig en lättläst serie artiklar.

Varje vänsterrörelse värd namnet måste arbeta för att bilda och skola. Kanske låter det sekteristiskt, men det krävs mer än stenkastning och attityder för att förändra världen. I alla fall i dagens Sverige.

29 mars 2005

Förbjud fotbollen!

Nu är de igång igen, huliganerna. De kryper ut ur sina iden och förstör. De är på jakt efter andra huliganer och oförstörda krogar - och när de blivit tillräckligt många på samma ställe exploderar det.

Allt negativt som händer här har sitt ursprung i fotbollen.

Det finns en speciell kultur inom den svenska fotbollsrörelsen. Den skapar mordiska och hatiska män som inte viker för att förstöra allmän egendom.

Hela samhället förlorar på fotbollen. Se bara på de fördummade "fansen" som målar sig i konstiga färger, klär sig i konstiga kläder och går ut i gäng och super om kvällarna. De bidrar till en samhällsförstörande verksamhet som har få motsvarigheter. Förbjud allt som har med fotbollen att göra!

Populism!

Jag tänkte chocka alla lite, med en gnutta folkpartistisk populism. Ingen kan ju - i nyhetsbrev som Fredrik Malms - ge uttryck för riktig omtanke så som en äkta folkpartist. Detta genom att ge mitt uttalade stöd till idén om republik i syfte att spara pengar. I ett pressmeddelande ger jag stöd till den typiskt folkpartistiska idén att pengar ska sparas genom att slopa monarkin:

- Det vet väl alla att knugen och hans familj får 90 miljoner om året i skattepengar. Jag vill se att de pengarna används till någonting nyttigare i stället. Som bidrag till ungdomsorganisationer, säger Nisse, och poängterar även hur viktigt det är med rättvisa.

- Varje miljon som kungahuset ges, är en direkt stöld av pengar från andra verksamheter. Sveriges politiska ungdomsförbund har förlorat miljontals kronor på den svenska monarkin, avslutar han.

28 mars 2005

Neokonservativa alger.

Jag läser i senaste Arbetaren bland annat om den frihetliga ståndpunkten i "pigdebatten" och om den svenska Irakrörelsen. För den som orkar med Arbetarens egna jargong, är det här ett mycket viktigt, intressant och lärorikt dubbelnummer, av en av Sveriges snyggaste och renaste tidningar.

Tidningens viktigaste bidrag denna gång är de tre djupdyken i Iran. Oerhört rikt skildrat och vansinnigt bra att ha läst!

Klockan närmar sig tre på natten och jag befinner mig "på metakognitiv nivå". Helt plötsligt bara står allt klart för mig! Jag går på tio eller tolv sekunder igenom hela utvecklingen i Iran den kommande tvåårsperioden, och allt är klart som i en kristallkula! Sen är allt borta igen. Man blir nyckfull såhär på kvällskvisten... Eller skulle jag till exempel länka till de tokiga, vätgastroende danskarna om klockan inte vore alldeles för mogen? Read it and love it.

27 mars 2005

Värsta scoopet!

I dag lägger jag märke till ett gäng gubbar i livets sista melodi i nyhetssändningarna. Det är påven (som nu för tiden är en hel dokusåpa i de flesta nyhetsprogram), det är Monacos prins Rainier III och det är Bengt Bedrup. Torra gubbar, som sedan länge slutat omsätta näring, blir viktiga nyheter i denna föränderliga värld.

Undrar just vad som händer när Olinda, Olivier, Lina, Linda, Knutbypastorn, Keno-killen från Gotland, Qristina, Naken-Janne och alla de andra börjar få vacklande hälsa. Kommer public service att ta upp deras öden då, eller blir det följetonger i Aftonbladet och Expressen?

Vad jag vet händer det en hel del saker i världen av betydelse för oss i Sverige. Sånt som växande protester mot den iranska regimen, ökenspridning i Latinamerika och mikrobanksuppbyggande i Öst- och Centralafrika. Men får vi se reportageserier, analyser och dokumentärer om sånt? Nä. Nej, vi kanske får se ett minnesprogram om påven sen när han kolar. Så samhällsskildrande behagar SVT säkert vara. Och Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot lär ta upp furst Rainiers bortgång med stor vördnad.

Nä - här bryter vi för lite reklam! LEVE REPUBLIKEN JAMTLAND!!

Jag vill att folk ska lära sig nånting framför dumburken. Att det - efter tre timmar av slötittande - har såtts ett frö i varje tittares sinne, som utmynnar i en tanke, eller i bästa fall en handling. Vi vet att "folk" - om de matas tillräckligt länge med samma budskap - "lär" sig. Om man bara tjatar om sockerfällor så räds folk sockret.

Så varför inte låta basunera ut de små folkens budskap, gräsrotsrörelsernas kamp mot överheten, miljökampens fortskridande, kvinnornas frigörelse i Syd och annat viktigt? Media i dag svärmar kring de stora. Kring påvar, prinsar och förmodade auktoriteter.

Public service har en reell möjlighet att ändra nyhetsrapporteringen, de kan faktiskt sätta en annan agenda.

Ge det alternativa berättandet en chans... Skriv om, tala för och visa upp andra delar av världssamhället! Jag är less och likgiltig inför den femtioelfte rapporten om gamla gubbskrällens hälsa. Gimme some radical knowledge, man!

Siewert Öholm, en del av Sverige.

Det har uppstått en fantastiskt västerländsk hälsotrend, en sån där sak som bara ett medvetet mediepådrag kan skapa. Den här gången handlar det om socker - alla vill veta hur man får i sig så lite socker som möjligt, helst med så udda konsekvenser som möjligt.

Folk går till de mest udda affärerna och hittar där en sällsynt tropisk nöt som sägs vara hälsobringande. De hamstrar frukt efter att ha konstaterat sockertillsatserna i frukostflingorna. Och de sörplar i sig en sur, besk fil för att det står "naturell" på förpackningarna. Vad som helst och allt på en gång - för att undvika sockret. Man vill ju inte vara helt efterbliven!

Varför är det så pinsamt otänkbart att köpa ett gäng schyssta, naturliga råvaror och laga sig en hederlig middag baserad på husmanskost? Jag äter gärna en mumsig gryta eller pitepalt med grönsaker. Man måste inte bli ett trendfreak för att leva under rimliga omständigheter. Simply add a few vegetables.

Huvudsaken med en sån här kampanj tror jag är att det växer upp en ny nischmarknad av halvfabrikat utan socker, av "health foods" och av andra produkter man kan sälja till överpris åt "nyupplysta" konsumenter... Av vilken anledning skulle Expressen annars göra kampanj?

26 mars 2005

Min SMS-blogg

Det klagas på att min andra blogg, den med de lite mer fylliga texterna, är för långrandig. Så här startar jag nu på ny kula, med en kortblogg. En short message service, SMS, för mina lite kortare tankar om saker och ting. Dock helt inom ramen för det socialistiska, norrländska motståndet.

MOTSTÅND MOT ALLT, OCH MOT MOTSTÅNDET OCKSÅ! ;-)

Bara för att jag inte hela tiden har 5 000 tecken att skriva ut så kan jag ju fortfarande tänka och tycka saker, om än lite mer kortfattat, inte sant?