06 november 2010

Kultur och bildning för frihet

I dag har vi haft årsmöte med Ung Vänster Östersund. Jag kan inte komma på något tillfälle - ja, det ska vara kongressen i så fall - när jag känner lika stor glädje och framtidstro som när vi unga träffas i vår samlingslokal och utövar demokrati och bildning tillsammans.

Mest är det trivsamt, men det finns mycket djupare, och allvarliga, skäl att uppskatta vår organisering. Det räcker med att titta ut över horisonten och ner mot Stockholm för att se eländet breda ut sig: Afghanistan-krig, orättfärdiga regler på arbetsmarknaden, vidrig fördelningspolitik, flerfrontskrig mot facket, marsch för övervakningsstat...

Ett tacksamt vapen mot apati och rädsla för de kyliga högervindarna är kultur och då framför allt satir. Inför valet gjorde Henrik Dorsin en av de mest slagkraftiga satirerna i modern tid över folkpartiledaren Jan Björklund (video här):
Vem vill ha fler poliser på stan?
Jan…
Vem gillar krig i Afghanistan?
Jan…

I svenska folkets integritet
och frihet ger du blanka fan
En liberal voyeur
som får ståfräs av Ipred och FRA:n

Vem stramat åt i vår läroplan?
Jan…
Vem sätter skräck i grundskolans barn?
Jan…

Vem föredrar en uniform
framför såväl burka som kaftan?
Ja, när jag hör ditt burka-tjat
jag undrar, har du vikariat
som sverigedemokrat, har du?
Jan...

Så vem vill kontrollera vart LAN?
Jan…
Vem säger ”Väx upp!” till Peter Pan?
Jan…

Vem drömmer våta drömmar
om en skola där vi agar våra barn?
Vem skulle må kalas, ja,
om han i JAS fick bomba Teheran?

Vem äter skinka på ramadan?
Jan…
Vem i vår riksdag är minst human?
Jan…

Ja, när jag hör ditt ordningssnack
jag tror din förebild är ack
mer Franco än Barack, är den?
Jan...
Nu väntar en höst och vinter full av aktiviteter för att mota bort kylan. Alltmedan förslagen haglar från borgerligt håll om mer repression, krig, orättvisor och marknadsdiktatur, kommer vi att resa socialistiska krav för förändring. Nu vänder vi vinden och värmer upp det politiska klimatet. Den lilla klick av människoföraktande elitister som styr ska vi se till att göra oss fria ifrån!

05 november 2010

Därför diggar jag P3

Tankesmedjan i P3 sänder den rappaste och fräckaste samhällskritiken i Sverige just nu. I torsdagens program riktade smedjan skarp kritik mot de egna kanalcheferna och mot typ alla andra i medie-, politiker- och kändisvärlden.

Genom att plocka isär uttalanden från diverse potentater i smådelar och reda ut vad som sägs och hur detta förhåller sig till verkligheten, lyckas Tankesmedjan gång på gång klä av makthavare av alla sorter. Oavsett om det är en rektor på en skola eller en politisk ledare eller den egna radiokanalens programchef som sagt något märkligt så smulas argumenten sönder med en rejäl dos humor. En smart sorts humor, som når längre än annan humor i samma kanal.

En del, som Jonatan Unges krönika om just P3:s programchefs märkliga agerande kring avstängningen av en anställd, är befriande rakt och riktigt sagt. Annat är mest fräckt, nästan utmanande elakt - som Sara Hanssons telefonsamtal med tidigare ministern med ansvar för invandrarfrågor, Birgit Friggebo:
Sara Hansson: Många drar ju paralleller med situationen i Sverige i början av 90-talet, med ekonomisk kris och ett främlingsfientligt parti i riksdagen. Så jag tänkte, vad göra? De löste ju den situationen. Vem var med och löste den? Nu har jag grävt upp ett gammalt 90-talslik och bett om hjälp…

Birgit Friggebo: Birgit Friggebo.

SH: Hej, är det Birgit Friggebod?

BF: Ja.

SH: Jag heter Sara Hansson och jag ringer från Sveriges Radio Malmö. Och som du kanske har hört har vi en ny Lasermannen här nu och du minns ju den förra för då var ju du aktiv politiker för Folkpartiet. Så eftersom du var med då så undrar jag vad du tror att man ska göra nu, om du skulle vilja komma till Malmö och prata om dina erfarenheter från den tiden och så.

BF: Det vill jag inte.

SH: Kanske gemensamt i en sal sjunga ”We Shall Overcome”?

BF: Varför det?

SH: Kanske? Man ska ju aldrig ge upp, säger man ju. Eller?

BF: Nej du, det lurar du mig inte till. Nej, jag har slutat att vara offentlig person.

SH: Okej, men en sista gång, kanske bara sjunga den sången? Upp på hästen igen, bara… ”We shall overcooome…”
Kanske skulle någon invända att tankesmederna bär sig respektlöst åt. Ja, kanske är det så. Men inte mer respektlöst än att det möjligen matchar samhällstoppens respektlöshet mot vanligt folk.

I ett samhälle fullt av verklighetsfrånvända människor på höga poster kommer satiren att bli grotesk i samma omfattning. Om vi inte hade P3 och Tankesmedjan skulle många av oss svälja de mest märkliga uttalanden som fälls av viktigpettrar i media. Det är bättre ju fler som nås av de samhällskritiska diskussionerna, både i P1 och i lite högre tempo i P3. Licensfinansierad public service är helt nödvändigt om vi ska ha en chans att få demokratin på rätt köl igen.

04 november 2010

Första fullmäktige

Just hemkommen från mitt första sammanträde i kommunfullmäktige är jag lite förundrad över den dåliga mötesordning som råder. Ledamöterna är oense i frågor om grundläggande mötesformalia, och det känns märkligt när man som jag är van vid Ung Vänsters totala formella korrekthet.

Annars löper det på som jag hade förväntat mig. Frågor avgörs inte i fullmäktige, utan dessförinnan i de förhandlingar som förs i olika organ. Hur mycket jag än vill ha förändringar i ett par av de beslut vi fattade i kväll vet jag att det inte är någon idé att försöka - det får tas nya beslut senare, när kritiken har fått valsa runt i korridorerna.

Största bekymret under den här mandatperioden tror jag kommer att bli ekonomin. Vi har ett fantastiskt läge just nu: Östersunds kommuns ekonomi går riktigt bra och överskottet i år blir med stor sannolikhet i hundramiljonersklassen. Men de ljusa tiderna är skenbara, eftersom en stor del är regeringens tillfälliga, ettåriga konjunkturstöd. När det försvinner nästa år och vi återgår till regeringens "business as usual"-utsvältning, väntar tuffa tider. Som kommun kan man inte göra någonting av pengar som finns under bara ett år, annat än att lägga dem i en pensionsfond.

Därför tror jag att jag kommer att få delta i ett beslut om en skattehöjning någon gång under de kommande fyra åren. Att kommunen gör så pass fina överskott som den gör beror också på att nästan all verksamhet är nedbantad till svältgränsen. Något utrymme för rejäla reformer inom välfärden har inte funnits, och det vill jag och flera med mig ändra på.

Det är ganska ytliga frågeställningar som dominerar medierapporteringen från fullmäktige. Att ett nytt parti kom in i fullmäktige dominerar i den ena tidningen, medan alliansens angrepp dominerar den andra. Hur vårt valda presidium (tre herrar på 67, 63 och 63 år) skojade om sig själva som "gubbhyllan" hade kanske varit värt att spä på med. Helt oproblematiskt kan man inte se det som, när hela arrangemanget orkestreras av några av salens äldsta män.

Från och med nästa sammanträde ska vi vänsterpartister färglägga fullmäktige och bli mer aktiva i att sätta borgarna på plats.