Internet var en fredad zon så länge som klasskonflikten inte huvudsakligen utkämpades här utan på de ”gamla” arenorna. Den frigörande end-to-end-arkitekturen växte fram i en tillfällig ficka av förbiseende. Idag är det undantaget över, välkomna till klasskampen 2.0! När nu 90% av befolkningen använder Internet mer än en timme per dag, när ungdomar läser bloggar oftare än de läser tidningar, när nätets fundamentala arkitektur byggs av vinstoptimerande kommersiella aktörer – inte glada entusaister, då blir detta den nya huvudarenan för en gammal konflikt som påverkar alla aspekter av samhällslivet. Därmed har insatserna höjts, väsentligen.Word.
[...]
Om nu piratpartiets perspektiv är otillräckligt därför att det saknar en förståelse för den bakomliggande konflikten (och flirtandet med borgerliga liberaler talar för att den blinda fläcken kommer bestå, värdeliberaler har alltid varit sina egna objektiva intressens värsta fiender) så är det dessvärre inte bättre bevänt med vänstern, som i motsvarande mån saknar en vision för nätets framtid. Och en vision behövs – det räcker inte med att vara för fri fildelning och emot FRA-lagen, IPRED, datalagringsdirektivet, ACTA och vad helst som dyker upp för dumheter, vilket vi naturligtvis är. Framförallt behöver vi en idé om vad nätets rum ska vara, vilket liv ska det möjliggöra, vilka regler ska egentligen gälla? Vilken är vår vision? Detta är i allra högsta grad ”up for grabs” – nätet formas genom närvaro eller avsaknad av politik.
[...]
Diskussionen om nätets framtid är en central samhällsfråga, jag hoppas att det blir en valfråga 2010, ett av många skäl att sparka ut alliansregeringen från Rosenbad. Det stora problemet är dock att de här vägvalen i väsentliga delar har lämnat våra händer idag. Vi äger inte frågorna. Istället är det i EU-kommissionen de direktiv författas som formar framtidens Internet. Och det är genom hemligstämplade förhandlingar istället för i öppen debatt som nästa steg tas. Jag har tidigare skrivit om "Bodströmproblemet", hur dåliga idéer skalas upp till Europeisk nivå, förses med en superdopning och återvänder som ännu sämre idéer som måste genomföras i alla medlemsländer.
[...]
Några ord därför, tillslut, om Piratpartiet i EU-valet som avslutning på denna långa tirad. [...] Vänsterpartiet står för 99% samma politik i synen på Internet och övervakning. Precis som Piratpartiets åsikter på många punkter ännu inte är färdigformulerade så är inte heller våra det, visserligen, men ingen behöver tvivla på att vi kommer landa i en politik för ett fritt Internet när vi väl får hela vår nätpolitik in i ett program. Det tar litet tid, det är en interndemokratisk process som måste leda dit.
Det finns dock en viktig skillnad mellan oss och Piratpartiet: vi har en politik i ytterligare några dimensioner. Alltför mycket står på spel i världen idag för att man ska kunna unna sig lyxen av att rösta på enfrågepartier.
Nisse Sandqvists blogg, direkt från världens centrum - Östersund.
Socialism är verkligen funky fresh!
03 juni 2009
Bäst om piraterna
Erik Berg står för vårens bästa analys av internetfrågan och Piratpartiet. Det här är popmarxism i högform. Helt enkelt sjukt viktigt för vår rörelse och vårt samhälle. Inlägget tar en stund att läsa i sin helhet, men är värt varenda minut (just det, kids, läs hela!). Några sammanfattande citat:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Kika här också!
http://vapnet.blogspot.com/2009/06/piratpartiets-ordforande-och-enligt.html
Mattias: Fast Vapnets analys är ju att det är mindre begåvade mänskor som är ansvariga för tramspartiers framgångar, och det tycker jag är att lägga skulden på fel ställe. Det stora problemet med Piratpartiet är, som Erik Berg skriver, att de fokuserar på en fråga som utgör skärningspunkt i klasskampen, utan att ta ställning i just klasskampen. Där kan man säga att vi i vänstern har failat i vår uppgift att förklara hur nätet och klasskonflikterna hänger ihop. Och, som mediekritiker jag är, media har helt missat att granska de djupare dimensionerna av Piratpartiet, på samma sätt som de missade hela granskningen av Junilistan förra valet.
Nej, Nisse. Martin Abrahamssons huvudtes är att felet med att Piratpartiet fått så stort stöd i EU-parlamentsvalet, är att det tar fokus från de stora frågorna - de mer akuta klassfrågorna. Sen att fildelningsfrågan också har med klass att göra, är en annan sak, som ligge rlite utanför hans argumentation. Martin kompletterar ju snarare. Det han skriver om att dumma människor röstar på Piratpartiet är ju bara allmän bitterhet och inte hans egentliga argumentation.
Mattias: "Okej." Men jag tycker att man kan vara lite försiktig med sin bitterhet när den innebär att man dumförklarar folk för hur de röstar, istället för att angripa problemet. Problemet torde väl vara att arbetarklassen inte har något bättre alternativ än PP, eller?
Det kan man tycka, men man bör ha i åtanke att Martin är popartist, inte politiker, och slår därför på folk som är på samma nivå som honom själv. Effekten blir ju snarare att han, typ som Magnus Betnér eller någon, övertygar alla människor oma tt alla andra är dumma. Men samtidigt också om att det är viktigt att själv inte dras med. Hade det däremot varit säg Lars Ohly som hade fört samma argumentation, hade det snarare blivit att säga sig på en piedestal över alla dem som man inte lyckats inge nåt förtroende. Men etablerade politiker och popartister är inte samma sak.
Skicka en kommentar