07 maj 2008

Mer om Mana

Senaste Mana kommer med intressanta, angelägna artiklar. Som jag skrev för ett par veckor sen, och som Mana understryker nu, är det viktiga i sammanhanget att nuliberala journalister och maktvänliga media beskriver avvikarna som mer än avvikare. Mana kallas en antisemitisk tidning, medarbetarna är hetsande terrorvänner som borde lagföras. Detta avvikande kommenterar ansvariga utgivaren Rebecca Selberg i en kort artikel såhär:

Av alla de saker Mana beskyllts för under tidningens tioåriga historia är nog ”förvrängd verklighetstolkning” den mest talande.

I en protokollsanteckning från Statens kulturråd står det just så, att Mana levererar ”en förvrängd tolkning av verkligheten”. Jag är hemskt glad för den formuleringen. Ett av Manas mål är att tolka verkligheten på ett sådant sätt att maktens berättelser demaskeras, vänds ut och in, uppochner.
I sin artikel om just antisemitismanklagelserna förklarar Selberg hur journalisters fördomar om Mana blir skriven sanning, och hur vårt samhälles rasismer synliggörs i sådana här konflikter.

Så, har Mana publicerat en antisemitisk text? Nej, jag tycker inte det. Vi har, under en kort period, låtit en palestinsk skribent ge sitt perspektiv på Israels ockupationspolitik. Vi tyckte inte hans analys var rimlig och vi tog bort texten. Men när han skriver om ”israelisk snikenhet” gör han inte det mot bakgrund av ett historiskt arv som handlar om allt från Shakespeare till nazism och kristen vardagsrasism. Han gör det mot en bakgrund som handlar om att den israeliska staten stulit land från hans släktingar, hans grannar, hans vänner. Att den israeliska staten skickat bulldozers till barnfamiljers hus. Att flyktingläger blivit bombade. Att barn förvägras rätten att leka som vanliga barn.
För övrigt verkar tidningen nu ha hittat hem, så jag tecknar en prenumeration tills vidare. Även om Mana skulle ha publicerat dåliga grejer så väger det lätt som en fjäder i jämförelse med den soptipp DN, Aftonbladet och övrig storbolagsmedia ståtar med. Jag prenumererar hellre på rabiata, kritiska tidskrifter än på tidningar tillhörande åsiktsoligarkerna i Bonnier och Schibsted.

3 kommentarer:

Pastey sa...

Instämmer helt i sista stycket.

Anonym sa...

Ja, jag prenumererar för närvarande bara på Råd och Rön och Grönköpings veckoblad. Lite annan nisch kanske, men samma gigantiska trötthet vad gäller mainstreammedia och -journalistik.

Anonym sa...

Det var DIN MAMMA som skrev förra inlägget!