13 juli 2008

Ännu ett år äldre

Jag har fyllt 22 och därmed avkrävs jag enligt traditionen ett inlägg här. Sen sist har jag hunnit ta körkort och sånt, men världen runtomkring är i allt väsentligt lika rutten.

Lars Ohly avslutade under lördagen politikerveckan i Almedalen med ett tal där han med stor humor och ironi krossade de ideologiska kulisser som regeringen försöker bygga upp. Om att Reinfeldt vill kalla sig en lyssnande politiker säger Ohly:

Fredrik Reinfeldt vill vara en lyssnande politiker. Men inte visste jag att det skulle innebära att han också ville avlyssna oss allihop!
Hur rubrikerna ser ut; vilket det bestående intrycket av "vänsterpartiets halvdag" på Gotland blir? Det vet vi redan, efter känt mönster sedan 2004: Ohly är besviken, ordet "men" efter eventuella ljusglimtar och så klämmer vi in "dåligt" i rubriken. Ta-daa! Svårare än så behöver det inte vara att skriva för TT om vänsterpartiet. Bara kristdemokraterna har fått ens i närheten av lika tråkiga omskrivningar. Annars kan man förstås göra som Aftonbladet och låta "Aftonbladet.se:s" Nina Johansson recensera klädval. Då blir det lite mer glatt:

Trots att han har skjorta från Coop Forum så bär han ändå upp den. Det känns väldigt vänster och han känns väldigt genomtänkt i sitt klädval. Och faktiskt funkar det.

Sen kan man alltid önska mer färg på politikerna. Vi har sett mycket grått i Almedalen, det är trots allt sommar.
Och där kommer vi tillbaka till min födelsedag. Jag fick två par grå-ish byxor från Kupan. Precis såna som det ska vara! Kläder får gärna vara grå och intetsägande, det bekommer mig inte, även om de också kan vara neongula eller ilsket gröna. Huvudsaken är att de är billiga och att man inte köper på sig för många. I ett annat blogginlägg skriver Ida Gabrielsson, Ung Vänsters förbundsordförande, i samma ämne.

Dräkten på bilden kommer från H&M, men jag håller med. När arbetarklassen klär upp sig kan man enkelt tro att det är Prada.
Att slippa omnämnas för sina kläder i media är också ett stort plus. Allvarligt talat, vad i helvete är det media är till för?

Den mest klockrena födelsedagspresenten var en otippad sak. Vita tvättsvampar som med hyfsat stor effektivitet tar bort "fläckar" (eller i mitt fall klotter) från ytor som annars är svårtvättade. Exempelvis tar de bort tuschpenna och sprayfärg från matt plast. Tillsätt bara vatten, den vita svampen sköter resten.

Om det till exempel ser ut såhär först:


Så ser det ut såhär när jag är nöjd:


Vit svamp får fyra av fem toasts. Kanonkul!

Jag ser fram emot det kommande året som ett år när jag övertygar klottrarkidsen om att en ny hobby är vad de behöver och som ett avstamp för en bredare folklig resning mot inte bara styrande politiker (jo, s-politiker i Östersunds kommun lika väl som borgare i regeringen) utan också mot media.

1 kommentar:

Elisabet Öhrnell sa...

Ja, läser man förra årets utvärdering/planering kan man ju konstatera att en del har blivit av, annat inte. Körkortet som sagt, och så har du skaffat en mobil som är rätt fet. Aktiv i partiet funderar du ju på att bli, jobb har du - tillfälligt i alla fall - och en annan lägenhet än du hade förra året.
Blodgivare har du inte blivit, däremot. Nåt att ta tag i kanske?
Och så saknar jag den framåtblickande delen i årets upplaga av bokslutet. Vad vill du ha uppnått innan du fyller 23?