Jag kan inte nås på mobiltelefon de närmaste dagarna eftersom den är i förvar hos polisen efter rånet i natt. Läs här för nyhetsrapportering. Nä, nu ska jag till sjukhuset och få mina skador bedömda.
- - -
Uppdatering: ÖP och LT har byggt ut sina notiser. Såret bakom örat var så pass stort att en sköterska fick tejpa igen det. Övriga skador är så grunda att de inte kräver annat än vila. Hurra!
5 kommentarer:
Det var mycket tråkigt att höra. Jag hoppas att du mår efter omständigheterna väl.
Jodå, tack, jag är okej. Småsår och blåmärken dör man inte av. :-)
Men hey, det här var inte kul att läsa! :/ Även om man inte dör av blåmärken måste det ändå kännas rätt jobbigt psykiskt när nåt sånt händer? Ta hand om dig, hörrudu.
Anjelica: Nja, jag är mer bekymrad för de där grabbarna än för mig själv. Mitt sinne blev helt stillat så fort jag fick reda på att polisen hade återfunnit min mobil (med alla värdefulla kontakter!) oskadd. Vi snackar alltså om ett par killar som inte riktigt har haft en bra start i livet och som inte riktigt kan hantera alkohol...
Men du, som bloggar så himla, himla kul - blogga gärna lite mer! Och kom gärna och hälsa på i Östersundsklubben om du har vägarna förbi. :-) Och ta hand om dig, du också.
Nisse, du får inte våga livet för världsliga saker, som bilar och mobiltelefoner. Det hade ju kunnat gå mycket värre.
Moster K
Skicka en kommentar