Låt oss kräva välfärd!

Återigen blir det sensationellt dramatiska rubriker när ungdomar - som sommar efter sommar, genom hela sin uppväxt, upplevt försämringar i samhällsservicen och en alltmer påfrestande tristess - inte längre kan behärska sig. Här i Östersund, såväl som på andra håll.

I frågan om händelserna i Göteborg, där ett antal bränder anlades häromnatten och Aftonbladets rubriker lyder "Upplopp i Göteborg", vill jag citera Fredrick Federley (c):

Det är väl ingen tvekan om att det är rörigt i Bagdad Angered och ett par andra ställen men det är ju inget krig upplopp i den bemärkelsen.

Att Federley sa det där om Bagdad som argument för att avvisa irakier till krigets helvete visar ju på att ett i ett sammanhang klockrent uttalande i ett annat sammanhang kan vara olämpligt.

Vad kan vi lära av denna skadegörelse? Kanske att unga killar i grupp kan vara oändligt jobbiga att ha i närheten av byggnader och människor. Fast framför allt lär vi oss att människor inte är skit. När vissa har absolut ingenting att göra, känner sig bortglömda, onyttiga och desperata, så kommer de tids nog att visa det. Inte alltid på det konstruktiva sättet att de startar egna konsultföretag, ty så gör främst uttråkade ungar på Lidingö eller i Örgryte, utan genom att ägna sig åt destruktiva aktiviteter. Är livet skit så livar lite djävulskap upp det rejält.

Själv jobbar jag, men vad göra med alla de tusentals ungdomar - många i förorten - som inte har sommarjobb? Som inte har tillgång till nattöppna fritidsgårdar och vars enda stimulans ges av andra i samma hopplösa situation? Låt inte unga människors liv bli skit. Låt dem ha något att göra. Det kostar, men det besparar oss mycket elände.