Att äga skolan

Jag sitter på tåget till Hudiksvall och bläddrar i SJ:s tidning Kupé. I ett kort reportage beskrivs den exploderande friskolevärlden kort och kritik riktas mot att Sverige har de mest generösa bidragsreglerna för privata skolägare i världen. Du startar en skola - gärna med ett spejsigt "koncept" för att locka medelklassens barn - och börjar direkt håva in en fast summa per elev. Eller ännu enklare: du tar över en befintlig kommunal skola, gör den privat och därmed styr du över skolbidragen som vore de poster i din värdepappersportfölj.

Min lillasyster har just börjat gymnasiet, på Vittra, en del av Sveriges största skolkoncern Anew Learning. Hon berättar att de har slutat använda vårt gamla hederliga intranät Z Online, som alla elever i Jämtlands län ska ha tillgång till, för att istället använda Vittras eget intranät. Annars är det mesta sig likt sedan jag tog studenten därifrån 2005: mest utbyte av utbildningen har den som är aktiv och framåt och tar för sig av lärarresurserna. Det är en bra skola, tycker alla som gillar att gå i skolan.

I fjol gjorde nämnda skolkoncern en nettovinst på närmare 80 miljoner kronor. Utslaget på dess drygt 13 000 "kunder" (barn och elever i förskolor och skolor) är vinsten per "kund" cirka 6 000 kronor. Om en skolklass har 25 elever ger den alltså en årlig vinst till ägaren på 150 000 kronor. This is business!

Kreativa räkneexempel! Bild: Robert Nyberg.

Ämnet är en av mina favoriter, tidigare kollade jag till exempel läget i Ultra Education AB, och det är ju onekligen intressant när saker berör en så nära. Om en skola i Vittras regi har 300 elever och varje elev ger i snitt 6 000 kronor i vinst så är vinsten för skolenheten 1,8 miljoner kronor per år. Om man räknar med samma vinstmarginal i övriga skolor i Östersunds kommun, och räknar med att kommunen har 800 elever i privata skolor inom kort, så går nästan fem miljoner kronor varje år av barn- och utbildningsnämndens pengar till vinster i de privata skolbolagen. För att göra poängen tydlig kan jag säga att fem miljoner i årligt tillskott (för det är ju det det handlar om - pengar som blir till vinst i privata aktiebolag gagnar inte på något sätt skolverksamheten; de försvinner från den) till nämnda nämnd skulle ge betydande kvalitetsförstärkningar till skolorna i Östersunds kommun.

I Norge, där man har haft en mindre generös lag sedan tidigare, har nuvarande koalitionsregering med s-c-v och socialdemokraternas Stoltenberg som statsminister slagit ner rätt kritiskt på friskolorna. Nyligen gick en av de större skolkedjorna där i konkurs sedan korruption avslöjats. Så synd bara, att den svenska socialdemokratin är livrädd för att på allvar göra gemensam sak med lärarfacken och driva frågan om att åter göra skolan till en gemensam angelägenhet. Istället sitter den i famnen på miljöliberalerna och vurmar för kapitalisternas rätt att profitera på vår pedagogik, våra unga och vår välfärd. Det är pinsamt och en enorm demokratisk brist att svenska skolor får drivas enligt nuvarande modell.

Kanske har sossarna ändrat sig och anslutit sig till vänsterpartiets kritiska linje, nu när det är dags för mig att kliva av tåget. Hoppas det.