En riktig usling till tjyv har snott Ungerns tidigare store ledare János Kádár, läser jag i DN. Tänk, det kan inte vara lätt att vara gammal och askig i dagens Ungern...
Gårdagen var en riktig hit. Tåget från Östersund gick mot Stockholm 17.00, som beräknat. Redan innan Ope, nedanför Torvalla by, kom första stoppet när lokets säkerhetssystem tvingade lokföraren att starta om loket. Sen fortsatte det med ett och annat spontanstopp längs vägen genom inlandet.
När vi just hade passerat Ockelbo fick vi veta att en kontaktledning hade rivits ner söder om Gävle, vilket gjorde att trafiken fick ledas om inåt landet mellan Gävle och Uppsala. Svängen över Avesta-Krylbo, Storvik och Sala gjorde oss en timme och fyrtiofem minuter försenade. Till Stockholm kom tåget tjugo över tolv - en dryg timme efter att mitt nattåg mot Malmö hade avgått. Det innebär givetvis att jag har missat hela skoldagen och att det egentligen var helt värdelöst att ta tåget söderut innan söndagen.
Så i natt har jag sovit på hotell och i morse åt jag hotellfrukost. SJ bjöd. Nu sitter jag i förstaklassvagnen och har alltså tillgång till internet utan att ha betalat för det. Tack, SJ.
Tillbaka i Malmö ska jag leta lite extra efter János; i Stockholm tror jag inte att han är. Var det kanske urnan med makarna Kádár som stod utanför asienbutiken på Kyrkgatan i Östersund, förresten? Det bör utredas.
2 kommentarer:
Bekymmersamt att gamla politruker förkommer sådär. Det handlar alltså, såvitt jag förstår, om hennes urna och hans KVARLEVOR, vad som nu är kvar efter omkring 20 år. Men jag lovar att hålla ögonen öppna. Förslagsvis efter nån religiös fanatiker på högerkanten - läs kristdemokrat - med stor väska.
En fråga bara: Varför kremerades bara hon och inte han?
Hon började lukta så förbannat illa :)
Skicka en kommentar