26 maj 2007

Rätt fast fel om ekonomin

Tidningen Fokus har intervjuat Steve Forbes, "tidningsredaktör, hobbypolitiker och miljardär", om den svenska ekonomin. Forbes är rådgivare åt republikanske presidentkandidaten Rudy Giuliani och en tämligen inflytelserik ekonomiföreläsare. Hans syn på skatter och ekonomisk frihet är närmast oändligt frihetlig.

Du är i Sverige på blixtvisit, men har du hunnit bilda dig någon uppfattning om den svenska ekonomin?
- Vad jag har förstått så har det inte skapats ett enda nytt jobb, netto, i den privata sektorn i Sverige sedan 50-talet. Alla nya jobb har varit offentliga. Förklaringen till den utvecklingen är de höga skatterna. Det är ett problem som Sverige delar med bland annat Danmark.
Här har Forbes lagt märke till nånting viktigt: Sveriges arbetslöshet har till stor del reglerats med hjälp av den offentliga sektorn. Vi har skaffat oss en välfärdssektor med offentliga medel, som har växt i takt med stigande krav från befolkningen. Den privata sektorn har samtidigt kunnat friställa massor av folk för att automatisera och effektivisera så mycket som möjligt. Under den period som detta system - en växande andel av ekonomin i offentlig regi och därmed konstant hög sysselsättning - omfamnades av det svenska etablissemanget höjdes standarden i det svenska samhället på snart sagt alla nivåer. Välfärden och välståndet tog hyfsat jämna steg uppåt. Sedan 80-talets slut har välfärdskurvan gjort ett brott medan välståndskurvan fortsatt uppåt allt brantare. Svaret på varför den utvecklingen har uppstått ger Forbes delvis i svaret på nästa fråga:

Vi fick en ny regering förra året, som har börjat med att sänka skatterna. Det skulle alltså vara rätt recept enligt ditt sätt att se?
- De skattesänkningar som har genomförts är alldeles otillräckliga. Jag förstår verkligen inte varför man inte sänker skatterna mer. Den statliga ekonomin går bra och det skulle inte ens krävas några besparingar för att finansiera sänkningarna. Det är bara att ta av överskotten.
En viktig del av "problemet" med höga skatter skars bort med 90-talets stålbad, då några hundra tusen människor skyfflades ut ur arbetet i den offentliga sektorn, och in i arbetslöshet. Sedan 90-talet beräknas den offentliga sektorns andel av ekonomin minska för varje år som går. Med andra ord ska "problemen" minska och arbetslösheten öka. Det är en linje som sex av sju partier i riksdagen sluter upp bakom och som Forbes med emfas argumenterar för. Skattesänkningarna - jag vill påminna om att de hittills ligger på 65 miljarder - är "alldeles otillräckliga". Arbetslösheten i Sverige är, får man anta, alldeles otillräckligt hög och arbetstakten i skola, vård och omsorg likaså. Bäst att sätta fart på skattesänkningarna, så vi kommer fram nån gång!

Varför ser vi så sällan dessa tokiga, rika män med makt tala om exakt vad denna agenda går ut på? Hur mycket mer ska skatten sänkas, och hur ska det betalas som inte längre skattefinansieras? Ska man köpa privata skolpremier för att ens unge ska få gå i en klass med färre än 25 elever, ska platsgaranti på vårdhem bara finnas för den som betalar handpenning, ska patientavgifter finansiera hela sjukvården? För att få bukt med personalbristen i den offentliga välfärden och med arbetslösheten i allmänhet måste fler anställas i offentlig sektor. En bibehållen generell välfärd i en avancerad kapitalistisk ekonomi som Sveriges kräver ökande skatter, inte minskande.

Jag tycker att vi kan börja med att ta Steve Forbes på orden:

Det är bara att ta av överskotten.
De privata såväl som de offentliga, bör tilläggas.

Kvällens trams ser ut som följer: Berghagen, Calmfors, Engqvist, Lagerbäck, Leijonborg, Norén, Stjernkvist, Åberg, Winnerbäck, Wohlin, Werner och Ohly. Montage: mitt eget.

En Lars kommer aldrig ensam.

1 kommentar:

Elisabet Öhrnell sa...

Jag gillar dina colLars!
Och jag skulle också gärna vilja veta exakt hur stora skattesänkningarna ska vara innan dom är tillräckliga. Det kanske vore coolt med ingen skatt alls? Så skulle i alla fall du och dina syskon ha sluppit dagis, skola, cykelvägar och en massa annat sånt...