För oss som suttit klistrade framför skärmen och uppdaterat Aftonbladet Nöje i väntan på nästa gastkramande löpsedel om Big Brother-brudarna Linda Rosing och Carolina Gynning finns nu något reellt att stanna upp vid. Åsa Linderborg har i samma tidnings motpol, Aftonbladet Kultur, klargjort vad utgångspunkten är i den debatt som förs på nöjes-, nyhets- och kultursidor landet runt kring Rosing och Gynning.
Rosing är, förklarar Linderborg, arbetarklasstjejen som helt i enlighet med klassmedvetandet låter sig utnyttjas och som etablissemanget gör hackkyckling av. Gynning, "född i rikemansområdet Falsterbo", behandlas och uppför sig som den överklass hon tillhör. Med liv och lusta är det på hennes villkor som folk utnyttjas och medias uppmärksamhet nås.
Linderborgs artikel är det mest relevanta som skrivits om Big Brother-eländet i tidningen över huvud taget, vad jag känner till. De klassattityder som antyds i tidningsvärldens rapportering om kändisar ger ett tungt bidrag till det klassamhälle som jag tror att de flesta unga tjejer känner av.
Vid det här laget är jag så förbannat less på framför allt Gynning (hon är med i en av gratistidningarna med jämna mellanrum; svamlar i vad som ska föreställa krönikor). Hoppas att också de som styr i medievärlden kan spola henne. Så hon kommer ner på jorden.
8 kommentarer:
Vilket bra inlägg du har skrivit. Det gav mig också inspiration. Jag länkar till dig.
Tack! Fast det är som sagt Åsa Linderborg som har skrivit artikeln och gjort "tänket", så det är väl hon som ska tackas i första hand...
Intressant är det ju hur som helst, att tänka på hur klassamhällets försvarare agerar även i situationer som den på nöjessidorna.
För övrigt ser jag nu att Elisabeth Biström Risslén på Systrar, kamrater skrev ännu bättre om samma artikel.
Jag säger som Sara Stridsberg: "Jag ville gråta slut på alla mina tårar när Linda Skugge (det kunde ha varit vem som helst, Belinda Olsson är inne på samma sak) med verkstadskillarna som referens och måttstock berättade för Linda 'Big Brother' Rosing i Expressen att alla skrattar åt henne."
Det är klart att klassbakgrunden är en väsentlig faktor bakom skillnaderna mellan Linda Rosings och Carolina Gynnings förmåga att hantera media på sina egna villkor.
Men en rent materialistisk klassanalys à la Marx kommer inte särskilt långt här. Det är _inte_ pressen som behandlar Gynning mer vördnadsfullt för att hon är "född i ett rikemansområde". Utan Gynnings uppväxt som har gett henne ett kulturellt kapital som duger väsentligt bättre till att hantera media med än Rosing. Och "rik uppväxt" är i det sammanhanget bara en, inte särskilt betydlsefull, del.
Rika människor är ju som grupp inte alls särskilt duktiga på att manipulera eller utnyttja media. Då är det säkerligen viktigare att Gynnings mamma är konstnärinna, och alltså tillhör en yrkeskategori som i mer än hundra år har fått marknadsföra sig själv på att sticka ut som person på ett kommersiellt lämpligt sätt.
Alltså precis vad Carolina Gynning gör nu.
Jan Böhme: Det är inte alls "klart" att klassbakgrunden påverkar. Åsa Linderborg må skriva det i mitt tycke självklara, men var uppmärksam på var det är uppenbart. Det som är uppenbart på Aftonbladet Kultur innebär ingalunda någonting utanför dessa få sidor. Enligt åtskilliga - nästan samtliga - skribenter i populärpressen är det personliga egenskaper och snedsteg som ligger bakom dessa två freaks till kändisars livsöden.
Jag vill även i detta inlägg be dig att läsa min text, då jag inte anser att din kommentarstext träffar den. Jag skriver inte om pengar, jag skriver om klass. Det är fullt tillräckligt till och med för en fisförnäm bourdieuist. Gynnings klasstillhörighet, respektive Rosings klasstillhörighet - inte deras finansiella tillgångar nu eller under deras uppväxt - är pudelns kärna.
Okidoki, Nisse. Så du använder ett bourdieukompatibelt klassbegrepp här. Men - jag tyckte att du skrev att du var marxist? (Och hade dessutom för mig att Åsa Linderborg också var det.) Får verkligen en marxist svänga sig med ett klassbegrepp som är så totalt frikopplat från produktivkrafterna att det kan inrymma bourdieuska resonemang om kulturellt kapital? Det är ju inte vilket fnuttord som helst vi snackar om, utan ett av den marxistiska analysens allra mest fundamentala begrepp.
Kan man verkligen påstå sig vara marxist, om man inte reserverar ett för marismen så centralt begrepp för dess marxistiska betydelse?
Det hade i vart fall inte mina sovjetiska marxismlärare tyckt.
Varför skulle jag behöva använda en ortodox, basfixerad marxismvariant? Att ortodoxa marxister kan ha en absurd och enfaldig definition av klassbegreppet tycker jag inte att jag ska behöva stå till svars för. Jag menar som sagt att Gynnings respektive Rosings klassbakgrund är orsak till mycket av deras öden. Oavsett om de vid olika tillfällen har haft ganska likvärdiga ekonomiska förutsättningar eller ej.
Varken Marx eller Lenin bortsåg från vad som sker i överbyggnaden, det gör de bara i sensovjetisk historieskrivning. Att överbyggnaden spelar en roll i dag precis som den alltid har gjort är inget kontroversiellt i marxistisk mening.
Skicka en kommentar