Jonas Nilsson, 72 år och ensamboende, sitter i sitt hus i Raukasjö och väntar. Posten kommer med skoter, eftersom det är 13 kilometer till närmaste väg. Två gånger i veckan har brevbäraren "vägarna förbi", och då ingår även service som hårklippning, matleverans och allmänmänskligt samkväm. Maten inhandlas i Borgafjäll, som i sin tur bara har runt 25 mil till Östersund. Just around the corner, med andra ord. Detta är übersubstansen av Jämtland. Några stycken ur reportaget är också värda att sprida:
- Jag kliver upp vid sjutiden. Sedan sätter jag på kaffet och ser till att mina två katter har mat. Annars sitter jag väl mest och tittar ut, men sista tiden har jag börjat lyssna på radio. Nu hör jag allt som radio Jämtland sänder och tycker att de gör klämmiga program.Synen på ensamhet är det bästa. Ur det här perspektivet kan man se stad - håla - hemmet om man bor i Raukasjö, Jämtland:
När det är dags för middag så är det ofta favoriten köttbullar som Jonas lagar och dricker svartvinbärssaft till.
- Annars är det si och så med mathållningen, jag slarvar nog mycket med den.
Vid sextiden på kvällen brukar Jonas gå och lägga sig.
[...]På frågan om Jonas varit ute i världen säger han att på 80-talet var han till Östersund ett par gånger.Norrland. Livsrum. Plenty of space for your Saturday walkabouts.
- Dit far jag aldrig mer. Det var stressigt och bullrigt. Nu är jag mest här hemma men för några år sedan var [jag] till Borgafjäll, där affären ligger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar