Nu börjar lite djupare resonemang att föras i frågor som rör Mellanöstern. Hanin Shakrah är just nu nere i Libanon och skriver för glatta livet i sin blogg "Trip to Lebanon" (på svenska, dock) om sånt som har hänt där sen i fjol. Hur läget är. Vilka människor som finns kvar i landet. Väldigt, väldigt läsvärt.
Dagens rapport är grym. "Flyktingar och rasmassor" summerar vad det är libaneserna har hamnat i, som straff för att de inte gör motstånd mot den investeringsvilliga islamistiska Hizbollah-milisen.
Hizbollah är, som jag tidigare har skrivit om och kring vilket det knappast råder några tvivel, en riktigt vidrig organisation. Liksom Hamas. Likväl är det från Hizbollah och Hamas som det strömmar in pengar och investeringar, när bomber fallit från demokratins plan och när kulor skjutits ur rättvisans gevärsmynningar. Kort sagt är det islamofascisterna som står upp mot anfallaren när andra - ofta helt upptagna av maktmissbruk och korruption - vägrar kräva folkets rätt.
Att Hizbollah- och Hamasvänner finns bland oss som protesterar mot Israels vansinne är självklart. De är tongivande i palestiniernas och libanesernas motstånd mot ockupation, provokationer och övergrepp. Bland oss protestanter finns även Rysslands, Frankrikes och Venezuelas presidenter, samt Nationalsocialistisk Front, Broderskap och förstås Ung Vänster.
Det är massvis av intressen och motintressen som ligger bakom protesterna. Därför är det också fel att bunta ihop "oss" protestanter som en homogen massa av israelhatare. Ändå misstänker jag att vissa tyckare menar att det är så det har sett ut.
Jag blev kallad (även om jag inte vet hur seriöst det var, eftersom det skedde anonymt) antisemit häromdagen. Det är tråkigt. Inte för att jag kände mig träffad, utan för att det inte går att diskutera (en fråga som kan och måste diskuteras) på en vettig nivå när man kastar såna ord orätt. Jag kallar Israels politik statsterrorism och jag kallar islamisterna vid dess rätta namn. Men jag kallar inte mina meningsmotståndare sådana saker, eftersom vi lever i ett samhälle där man inte är antisemit och Hizbollah-anhängare bara för att man kritiserar Israel, eller judesionistöversittare bara för att man stöttar Israel.
Om alla bara håller sig sansade så går det faktiskt att komma framåt i diskussionerna kring nuvarande konflikter i Mellanöstern. Tyvärr är det med få ljuspunkter jag fortfarande ögnar igenom alla hysteriska inlägg på webben.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar