För den som gillade Hampsterdance: Mohammeddance och Jesusdance!
Jag sitter och skriver om regionala ekonomiska och handelsblockbildningar. Det är väl rätt kul i sig - särskilt som den lärobok jag läser saknar nationalekonomins ortodoxi. Att skriva om fler regionala sammanslutningar än EU är i sig befriande.
Utvecklingen de senaste åren har varit att stater går ihop för att bilda ekonomiska block. Man inser styrkan i organisering - till och med Afrika har en "union". Och det är inte så konstigt, för om de afrikanska staterna agerar som 50 nationer blir de tyvärr ännu mer marginaliserade vid förhandlingar än som en superstat. Det är en internationell gängbildning, där redan stark blir starkare och svaga röster riskerar höras ännu mindre.
Men det kan också öppna för en positiv utveckling: Norge är ett land som till viss del står utanför EU, och som samtidigt har en utrikespolitik som nu för tiden går på tvärs emot de dominerande ekonomiskpolitiska blocken. Vid tillfällen då krig står på dagordningen har till exempel Norge en lika stark röst i debatten som hela EU, där Sverige också tvingas lyda under Bryssel.
Det är till ännu fristående länder som jag sätter mitt hopp. Ja, inte Nordkorea då, men länder som vägrar vara de stora vargarnas offer. Länder som Venezuela, som strävar efter att själv bli varg, är också en spännande del i gängbildningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar