Far är nu rådig. Han ringer kollegorna på polisstationen, tar på sig tjocka jackan och går ut. Bakifrån närmar han sig bilen, går fram till föraren och låter högt och bestämt meddela att det är ett oskick, detta bilbeteende.
Efter två minuter av ordväxling rullar polisbilen in och kör fram jämsides med dem. En uniformerad polis kliver ur och börjar inspektera bil såväl som passagerare och omgivning, med ficklampa i hand. Ytterligare ett par minuter senare svänger en hundpatrull in på gränden, stannar ute på gatan och ut hoppar hundföraren med sitt skräp i snöre. Skräpet får ta en promenad fram till den - något överraskade - okynnige föraren.
Nu blir det annat liv i skällan (det blir tyst, så att säga). Efter rapportering till polismyndigheten om både bullerbilens och dess förares alla uppgifter parkeras den på gästparkeringen, varpå de bägge ynglingarna lunkar in till den kamrat de kommit för att hämta.
Så har vi på äkta medelklassmanér tagit tag i buset, mitt i vardagen.
Fixar biffen. På'n, bara!
2 kommentarer:
Fråga 1: Var det så kallade "tidigare av polisen kända" personer i bilen?
Fråga 2: Har tomgångsterrorn pågått länge och regelbundet?
Fråga 3: Har du lånat bilden från nånstans där den är upphovsrättsskyddad? (Kan medföra problem att göra så)
Svar 1: Högst troligt. Man ska inte dra förhastade slutsatser, men antagligen är det stöldturnéer och busliv för hela slanten som gäller för sällskap likt det nämnda.
Svar 2: Länge - beror på vilket perspektiv man har; klart är att det har skett alltför många veckodagar. Regelbundet - knappast.
Svar 3: Definitivt, i flera led! Bilden härrör troligen från polisens bildbank, har sedan använts (möjligen med tillstånd) i ett skolarbete på internätet, och hamnar så här. Är det inte underbart?
Skicka en kommentar