Nu blir jag så ledsen. Det är så mycket här i världen som går fel. Jag tänker på samhällsutvecklingen i Sverige, främst. Hur samhällsagendan är beskaffad.
Man kanske kunde tro att tidningen Aftonbladet, som till hälften ägs av LO, skulle publicera en schysst facklig motsalva mot gårdagens påhopp i SvD Näringsliv. Men icke. I stället lägger de en genomindividualistisk "så får du upp din lön"-guide. Suck.
Vi snackar om livsmedelsbranschen... Där gäller prisargumentet. Jag som "konsument" - för det är den roll jag spelar - söker det lägsta priset. För att nå det lägsta priset beger jag mig till ett köpcentrum och köper storförpackningar av butikskedjans egna lågprismärke, eller möjligen ett annat lågprismärke, och ser nöjd ut. Tragiskt.
Eller så kan vi ta det politiska klimatet, som nu för tiden domineras av en rätt kompakt mittenhögerhegemoni. Det handlar om liberalernas public relations-kupper, en taktik som faktiskt funkar både genom att slå ut vänsterns handlingskraft och genom att opinionsmässigt stärka högern. Vidrigt.
Reinfeldt är populärare hos vadslagningsbyråerna än Persson. Nuder är en arrogant maktmänniska. Stockholms arbetarekommun har en inre kultur på sandlådenivå, som inbegriper mygel, valfusk och slutenhet. Intriger och framträdanden med politisk innebörd. Det är den ena bilden.
Den andra bilden går ut på att förenkla och försköna bilden av oppositionen. Företagsledare, debattörer och politiker ges ganska fritt utrymme i stora delar av pressen. Givetvis tar de upp ämnen som ger mycket starkare sympatier än sånt som överstatlighet eller välfärdsåtstramningar.
När Juvenalis i romarriket skrev om "bröd och skådespel" var det för att visa hur folket lurats ut ur all politisk kamp för egenintressen och förmåtts förminskas till rena konsumenter av - ja, just det - billig mat och underhållning.
Gissa vad Bonnier, Stenbecksmedia och övriga storspelare håller på med i dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar