15 maj 2005

Menvadnudå?

Uzbekistans president Islam Karimovs stöd från Washington är som helhet brett. Tyvärr har Karimov på senare tid tvingats meja ner ett antal upprorsmakare, sedan islamistiska terrorister hotat det Bush-stödda lugnet som tidigare rådde i Uzbekistan. Det har gjort att Washington nu går ut i media och manar till lugn - en hård kritik, mot en ledare som inte räds för att låta landets högsta berg heta "22:a Partikongressen" eller att ge dottern kontrollen över stora delar av landets näringsliv.

Som alltid när det handlar om naturresursrika länder i Mellanöstern, Centralasien, Afrika eller Centralamerika finns det flera parter med i spelet. Här kan man misstänka att Ryssland lurar i bakgrunden. Ryskstödda hemsidor pratar om demonstranterna i Andizjan som frihetskämpar, medan den spridda uppfattningen i Washington-matade media är att demonstranterna är islamister, eller upprorsmakare.

Bushregimen manar till lugn, Putinregimen manar (indirekt, i tystnad) till uppror mot den av Washington militärt uppbackade "exkommunisten" Islam Karimov. Ryssland vill ha byte av president, men det vill inte Förenta staterna. Öst står mot väst. Gas, guld och olja väntar den som kontrollerar landet.

Go get him! Kriga om naturens rikedomar - låt folket i parallellvärlden tro att det handlar om frihet, demokrati eller mänskliga rättigheter!

Den som blandar in demokrati, frihet, mänskliga rättigheter eller något annat vänsteristiskt i diskussionen om spelet med satellitstater, gör nog det förgäves. Det här handlar om makt, om marknadsandelar och om global hegemoni. Om en strid mellan stormakterna.

Inga kommentarer: