Fort Bragg

Bush är en jäkel på att snacka, om man bortser från alla grodorna och att han uttalar "nuclear" "nukular". I kväll har han just hållit sitt tal till folket från Fort Bragg på västkusten.

Han snackar om praktiska saker som "Iraqi security forces". Han snackar politiskt taktiskt, om att stanna i Irak tills hela jobbet är gjort. Han använder en retorik om ansvar och trovärdighet som till och med jag köper. Han fyller sin publik med en "vi-känsla" i sina innötande fraser om "frihet" och "the American values". Han går fram över motståndarnas argument riktigt snyggt, i minst en klass över Göran Perssons retorik.

Men det är det som skrämmer mig. George Dubya har propagandan som mycket kraftfullt vapen. Han kan lätt få saker att verka både enklare och mer självklara än de är; sanningen mycket mer svartvit än den är, helt naturligt. Även om han säger tokiga saker privat har han knivskarpa, fantastiska talskrivare.

Innehållet är skit, men träffsäker sådan. Lite som de franska böndernas taktik, men mycket finare och mer acceptabelt för sofftyckare och media.

Damn, om man bara kunde applicera samma auktoritet och emfas på vissa politiker och vissa politiska frågor här på hemmaplan. Folk skulle direkt överge moderaterna för vänsterpartiet. Eller mer än så... :-D

Varmt

Det blir i alla fall varmt när vi ska på Liseberg, och det är väl bra. Typ hela landet ser ut att få kring 25 grader varmt, så jag blir nog solbränd också.

Tony Blair har låtit sin egen Gordon Brown och en grupp andra länders finemangsministrar fila på ett förslag om skuldavskrivningar för fattiga länder i Syd. Fint så. Men i ett uttalande från brittiska finansdepartementet öppnar man förstås för att pressa tillbaka all den positiva energi som skuldavskrivningen skulle kunna ge, och lite till.

Afrika är inte bara varmt, det är skövlat också. Så skövlat att det är skamligt när just Blair och hans G7/G8 står och pratar om att hjälpa de fattigaste länderna. Två personer som totalt sågar den nykolonialistiska G8-politiken är John Pilger och George Monbiot. De har skrivit krönikor där de går igenom varför skuldavskrivningarna görs fel och varför de till och med kan vara destruktiva.

När det gäller skuldavskrivningar ligger såklart ekonomiska, politiska och geografiska intressen bakom. Det är inte alls någon slump att Bush och Blair hänger ut vissa ledare som omänskliga diktatorer, men hyllar andra likadana ledare som förkämpar för det goda. I Afrika är det ännu tydligare än på andra håll.

Fast jag tänker inte skriva mer om det nu. Läs krönikorna.

The price is right, bitch!

Oljan är svindyr nu. För några månader sen skrockade folk om att prisnivån på - jorå - "marknaden" skulle överstiga magiska 50 dollar per fat. I dag vet vi att det inom en snar framtid lär vara rena mellandagsrean den dag olja säljs för bara 50 dollar fatet. Kina slukar snart olja värre än jänkarna, samtidigt som oljestaterna tvingas bygga kärnkraftverk för att kunna tillgodose exportbehoven.

Det sägs att "marknaden" handlar om tillgång och efterfrågan. Fast det handlar ju inte om det, utan om utbud och efterfrågan. Och jag hoppas att världens stater nu illa kvickt hittar alternativ till det utbud som "marknaden", i form av obskyra oljekungadömen, erbjuder.

På OKQ8 Körfältet kostade den billigaste bensinen strax under elva kronor i morse, men har man en bil som drar mellan 1,3 och 2,3 liter per mil så är det dyrt att cruisa i onödan...

Även andra materiella ting blir dyrbara - mässingshylsor till exempel. I morse sålde jag och far min drygt 250 kilo som vi plockat på Skyttecentrum under våren. För ett par år sedan pendlade priset på hylsor mellan fyra och sju kronor kilot. Tio kronor per kilo betalar Stena Gotthard nu för tiden. Inte illa alls.

Stoppa valfriheten, nurå dårå

Mor min har sett till att jag i framtiden får gå till en privat tandläkarklinik, i stället för till den allmänna. Jag kom just att tänka på det, då jag under året lyckats missköta tandhygienen så pass att jag nu har utvecklat ett hål.

För ett par år sedan fick jag (av Folktandvården) en behandling av tuggytan, där tänderna var så urgröpta, fulla av håligheter, att jag kände maten mot tandköttet under emaljen. En blå plast lades på och härdades fast med värsta sci-fi-effekterna - men det funkade! Mina tänder fick en überjämn tuggyta och alla prisade Herren Gud. Men under åren har jag likt det forsande vattnet urholkar stenen (bokstavligen) nött bort i stort sett all plast.

Om jag nu ska lägga in ny plast, vilket vore grymt fördelaktigt, tror jag inte att privattandläkaren tar ut samma pris som man gör på Allégatan. Antingen kommer man att vänligt men envist avvisa mitt önskemål om mer plast tills efter min tid med fri tandvård är förbi, eller så kommer man att ta ut ett högre pris (av landstinget eller av mig i form av avgift) för tjänsten.

Hos Folktandvården har de bergis inte tid för mitt kosmetiska önskemål och privatklinikens alternativ lär jag inte ha råd med. En redig tandhygien är en betydande avgiftspost i dag - särskilt om man vill ha den utförd privat. Så jag lär väl få fortsätta ruttna upp i munnen, likt mor min. Skit också.

Ljuva midsommar

Tyska Ikea har producerat tre "überroliga" reklamfilmer lagom till midsommar. De driver med det svenska midsommarfirandets lite dystrare sidor. Ett gäng svenskar super till och härjar, under "små grodorna"-sånger, och så förklarar speakerrösten att "vi erbjuder bara det bästa av den svenska midsommaren: de vansinnigt låga priserna". Alltså ett lite långsökt försök till humor i tysk tevereklam.

Även i natt var jag ute och plockade burkar och flaskor. 57 kronor blev det i kväll. Folk super som svin, om än inte bara nere på stan (men kanske i bilen?). Knappast något Ikea bör göra narr av - folk dör faktiskt! När jag läser tidningarna i dag blir jag bekymrad. Döm själva; ur op.se:

En man avled i en singelolycka utanför Bräcke på midsommaraftons kväll. Det blev den enskilt allvarligaste händelsen i länet under midsommardygnet.

Mannen, som var i 60-årsåldern, körde längs länsväg 546 vid 20-tiden på midsommaraftonens kväll. Vid Kälen gick hans bil av vägen och körde först ett 50-tal meter i diket på vägens högra sida.
Så tycks han ha tagit sig upp ur diket för att för att sedan gå rakt över vägen och hamna i det vänstra diket där bilen voltade.
60-åringen fördes i ambulanshelikopter till lasarettet i Östersund där återupplivningsförsök sattes in. Men man tvingades ge upp och mannen förklarades död.
I just det här fallet misstänks inget rattfylleri. Men, två rattfyllerister har tagits under midsommarfirandet.

Ur dn.se:

Två 20-åriga män omkom vid en trafikolycka utanför Bräcke i Jämtland på fredagskvällen. Deras bil körde i hög hastighet av den smala och krokiga vägen.

Vid en annan trafikolycka samma kväll, också den utanför Bräcke, fick en bilförare föras till sjukhus med svåra skador sedan han hade kört av länsväg 546.

Ur aftonbladet.se (som inte över huvud taget nämner en jämtländsk dödsolycka):

En man avled och en 71-årig kvinna skadades vid en frontalkrock på riksväg 63 i Molkom vid 13-tiden på midsommardagen.
I Dingle i Västra Götaland dog en 57-årig kvinna i en singelolycka. En förbipasserande bilist ringde polisen. När de kom till platsen hittades kvinnan död utanför bilen.
Två män i 20-årsåldern omkom i en annan singelolycka söder om Umeå. Polisen misstänker att bilen höll hög fart.
I Tinn i Norge omkom en svensk 29-årig mc-förare i en känd olyckskurva på riksväg 37.

Ska det vara så svårt med en korrekt nyhetsrapportering?

Chilla...!

Nu är jag ensam hemma. Det är bra.

Då kan man läsa andra bloggar. Eller bara bilda sig en uppfattning om hur världen utanför ser ut, utan stressen från andra som vill ha datorn. Kolla exempelvis in Alis blogg, ekorren Foamys kritik mot outsourcing och förstås Common Dreams.

I dag är det betydligt kallare i Östersund än det har varit de senaste dagarna, skillnaden är nästan tio grader. Nu slipper man svettas hela tiden. :-)

Utan pengar ingen makt

Det står nu rätt klart att den svenska opinionen inte längre befinner sig i någon sorts wannabe-socialdemokrat-tillstånd. Sossarna har inte längre hälften av opinionssympatierna, och inte ens den mittenpolitik de sedan 80-talet velat föra har det. Det finns inte längre något borgerligt "nästan sossarna"-alternativ, nu när både centern och folkpartiet placerat sig långt ute på högerkanten.

Nej, i stället är det en mitten-högerpolitik som vinner mark. Bit för bit faller den del av den politiska skalan som snackar makt, politik och organisering, samtidigt som den delen vinner mark, som hellre pratar om moral, känsla och "frihet".

Jag häpnar dagligen över hur väl den allmänna samhällsdebatten sammanfaller med den opinionsvind som blåser - eller snarare över att ingen ser kopplingarna mellan vem som skriver agenda och vem som höstar in opinionsstöd. När regeringen Perssons nederlag ska analyseras heter det kort och gott att man har misslyckats i sak.

Visst har regeringen misslyckats i sak - det gör alla regeringar. Alltid. Tsunamikatastrof, arbetslöshet, EMU-folkomröstning, sjukskrivningar, budgettak... Men man kan knappast påstå att den borgerliga skuggjuntan har bemött dessa misslyckanden särskilt sakligt. Vad borgarna har gjort är att förmå media och övriga i den allmänna samhällsdebatten att (med god hjälp av massivt akademiskt understöd från tankesmedjorna) sätta in vart och ett av regeringens misslyckanden i en borgerlig världsbild.

Således är tsunamikatastrofen sossarnas, Göran Perssons och Laila Freivalds fel. Arbetslösheten svarar inte bara regeringen och Göran Persson för, utan även socialismen och en massa andra ondskans verktyg. EMU-nederlaget hade självfallet inte inträffat med en borgerlig regering. Sjukskrivningarna vore ett minne av socialismen om bara borgarna satt vid makten. Statsbudgetens underskott är ett enormt problem som en borgerlig regering självfallet med naturlagarnas hjälp skulle avvärja.

Fast det jag berörs mest illa av är att både sossar och vänsterpartister har en så hopplöst dålig mediabild. Det kanske blir så när man inte har de rätta kontakterna i näringslivets PR-apparat...

Välkommen, du sköna nya värld!

Strukturförändringar! Kostnadseffektiviseringar! Investeringar i butiksnätet! Visst är de höga, Konsum Jämtlands medlemmars rop på butiksnedläggningar och centraliseringar. Och med Guds nåde har nu styrelsen för Konsum Jämtland erbjudit en extra distriktsstämma att säga ja till en fusion med Konsum Nord.

Jag var där i kväll och lyssnade på argumenten för en fusion. Inte ett enda konkret exempel på vilken nytta det snart verkställda beslutet kommer att ge Jämtland fick jag, men det får man räkna med i konkurrensens namn. Min cyniska sida säger mig att detta innebär fler konsulttimmar, fler chefer på mellannivå och mer av "Coop X-tra" på bekostnad av kvalitet och mångfald.

Det finns inte mycket man kan göra när konsumentkooperationen ställs i konkurrens med Lidl, Willys och andra lågkvalitetsinitiativ. Bara att följa med strömmen, konkurrera så gott det går.

Visst är det härligt när allt går som på räls, när friheten vinner mark?

Bekräftelser långt senare

Downing Street memo kallas det när nånting har visat sig finnas inrapporterat till Storbritanniens högsta ledning, men ändå officiellt har förnekats. I amerikansk och brittisk press har det de senaste veckorna seglat upp en ordentlig storm kring ett Downing Street memo från tiden för planeringen av kriget mot Irak.

Premiärminister Blair har sedan långt tillbaka känt till att Bush och hans administration sett till att genom förfalskade och förljugna bevis om Irak, terrorism och Saddam Hussein lättare försöka legitimera kriget. Det har i och för sig funnits bevis för det tidigare, men inga egentliga dokumentationer från landets ledning. Nu har man det, och det framgår att Bush bestämde och med Blair överlade, redan under 2002, att Irak skulle pangas tillbaka till stenåldern.

Blairs roll har, som framgår av tillgänglig information, varit att med all sin trovärdighet övertyga Europa om krigets absoluta nödvändighet. Bush har liksom lite svårt att göra det jobbet här... Blair utförde sitt uppdrag, förbrukade sitt förtroende och - ja, har han avgått?

Nä, givetvis sitter han tryggt. Om media granskar småskurkar och vanligt ohederligt folk faller straffen hårt. Men när media granskar de riktigt stora fiskarna är det underlydande längre ner i hierarkierna som sparkas bort.

Friskt, fräscht och effektivt

Borgarna har snart visat sin politiska agenda i all sin prakt - nu efter centerns riksstämma i huvudstaden väntar vi bara på att kristdemokraterna ska visa vilka reaktionära förslag kristen höger i år vill driva.

Det är idel schyssta idéer man för fram. Från höjdarna inom centern - och från ungdomsförbundet - har det kommit ett helt gäng käcka förslag. Bland annat vill man sänka skatten till 20 % och göra den platt. De vill ta bort maxtaxan och i stället låta kvinnor stanna hemma och ta hand om barnen. Stenålder, nej förlåt, "maudernt" heter det tydligen. Och kärnkraften? Tja, varför inte bygga ut den? Moderaterna är trots allt ändå ett jättejättebra parti, verkar centerledningen resonera.

För mig som antiborgerlig är det gôtt när borgarna så tydligt föreslår en sorts 1800-talsåterfödelse, där vi helt plötsligt ska lyfta fram ojämlikheten och barbarin som ideal. Antingen kommer det att tvinga s+v(+mp?) att opinionsmässigt agera från vänster, eller så får vi en mandatperiod från 2006 till 2010 där den svenska arbetarrörelsen radikaliseras ordentligt. Bra vilket som.

Under av frihet

Nu äntligen får jag välja. Jag kan få "tävla" om en ny mobil, en häftig sådan med en miljard funktioner, typ. En godhjärtad entreprenör ger mig privilegiet att få finfina erbjudanden i min mailbox och på samma gång möjlighet att vinna den där mobilen. Bara att fylla i sin mailadress.

Det forbanne företaget (med ett oseriöst namn) låter intet ont anande, pengafattiga och pryltokiga ungar fylla i sina mailadresser - vilket leder till spammail från (oseriösa) företag som medverkar i tävlingen.

Jag har observerat massor - dussintals - av nätverk som detta. Ett gäng företag går ihop (eller ägs av samma personer?) med målsättningen att nå så många potentiella kunder som möjligt i en kampanj. Denna gång gäller det en tävling om en mobil, en annan gång kanske de vill att vi ska beställa någonting "gratis" på hemsidan, och på köpet får vi ett rejält lass med obehaglig reklam. Folk uppmanas fylla i sina mailadresser och varje ny adress som skrivs in får ta emot reklam. Det är ett fult sabotage mot människors fritid, ett ohederligt sätt att finna nya konsumenter och en skrämmande liten detalj i "frihetens" samhällsutveckling.

Reflektera över det som varit

En annan sak som hände i går var förstås den officiella nedläggningen av Östersunds garnison. Rätt mäktigt var det, med kung Calle och flygplan och kanonsalut ([paw rihk-titt]!) och annat. Österängen var rätt proppad med folk. Ett fint avslut för en så smutsig verksamhet.

Men i dag har jag jobbat fysiskt hela dagen. Utanför Kaxås finns ett ställe som heter Åflo, och en å som heter Åfloån (dude, that's a whole lot of "å"'s), i vilken man alltsedan 1800-talet brukat det forsande vattnet för att driva en kvarn. Än i dag står kvarnhuset där, nu med en stor såg tillkopplad, redo att användas. Hur cool som helst, nästan i originalskick från förra seklets tidiga år.

Jag har alltså hjälpt till att riva och frakta bort den gamla murkna dammvallen, kanske nånstans kring hundra kubikmeter stenfyllning. Det väger en del. Man lastar en behållare full - nånstans mellan 500 och 1 500 kilo sten i varje - och så får byggkranen svänga upp stenarna uppåt land. Häftigt värre.

Det ska återskapas i originalskick där vid ån, är det tänkt. Bara dammen blir snygg och hel kan Åflo kvarn bli värsta moderna turistmålet. Ett helt okej sätt att utnyttja vattenkraft på, i liten skala.

Flickorna super till

I natt var jag ute och plockade burkar och flaskor igen, denna gång för 61 kronor. Det är så fint ute att jag bara hade t-shirt och sommarbyxor. Helt fantastiskt! Men då börjar jag fundera på jämställdhet, rätt vad det är.

Av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings, CAN, undersökning bland niondeklassare i år framgår att flickor dricker lika stora mängder alkohol som pojkar. I början av 90-talet drack flickor ganska precis hälften så mycket totalt sett under ett år som pojkar, så någonting har verkligen hänt.

På Aftonbladet tar man upp frågan och låter en sextonårig flicka chatta med läsarna och berätta om det exotiska i att dricka sig full. Aftonbladet, som för övrigt plankar SvD (som ingår i samma koncern) i stället för att göra eget material.

Det ter sig uppenbarligen märkligt för många att flickor också vill vara med och supa. Det är lustigt att flickors sociala problem (jo, jag vill nog kalla supande ett socialt problem) tas på allvar i samhällsdebatten först när de blir utåtagerande. För nåt år sedan blev det rabalder när det framkom att tjejer rånar och begår våldsbrott i allt större omfattning. Då minsann, då kan eliten börja oja sig över vilka problem unga flickor i dag har.

Jag är fortfarande förbannad. Vet inte varför.
Kanske för att vi lever i ett sånt RUTTET SAMHÄLLE.

Now this is some weird shit here...

I dagens Länstidningen kan jag läsa hur Per Åhlström "(s)" tycker till om den nya högskolepolitiken. Han vill ha "skärpta krav" för att "höja kvaliteten" på, i detta fallet Mittuniversitetet, men jag antar att han menar den högre utbildningen som helhet. De fyra högerpartierna i Allians mot Sverige säger sig vilja "höja utbildningarnas kvalitet" och "skärpa kraven på studenterna". De vill alltså inte, som högersossen, skärpa kraven för att höja kvaliteten, utan just för att minska antalet studerande (och gissa fem gånger vilken socioekonomisk grupp det är man vill peta bort). Sammanfattningsvis har vi här ett borgarpack som driver en viss politisk agenda och (ännu) en socialdemokratisk ledarsida som driver... Ja just det - en äckligt elitistisk och ofolklig politisk agenda!

"Östros allierad med hårdhänt diktator" skriker rubriken i SvD. Nytt rekord för denna vecka i osmaklig borgarpropaganda? [Uppdatering: rubriken har SvD låtit ändra, men artikeln är kvar.] Vad artikeln handlar om är halvstatliga svenskfinska Telia Soneras femtioenprocentiga ägarandel av Kazakstans och Azerbajdzjans dominerande mobiloperatörer. Jag måste säga att det är kul när man ser så tydliga politiska påhopp av näringslivssidorna mot en viss del av den politiska skalan. Jag är visst ingen vän av högerkarriärsossen Östros, men visst vore det kul att se rubrikerna över företagsledare (förslagsvis en ny varje dag, fram till valdagen 2006!) som är "allierade" med världens alla hårdhänta diktatorer. Jag skulle förresten nöja mig om SvD Näringsliv så bara önskade kampanja mot den amerikanska regeringens allianser med hårdhänta diktatorer. Där snackar vi direkt och avskyvärt stöd till just förtryckarapparaterna, inga direkta ekonomiska affärsintressen.

Fredrick Federley, förbundsordförande i Centerns ungdomsförbund, CUF, ska ta sig in i riksdagen på det amerikanska sättet. Han bildar helt enkelt ett bolag som samlar in de ekonomiska medel en centerpartist bosatt i Stockholm kräver för att marknadsföra sig in i vårt parlament. Kan behövas. Centern skrapar ihop mindre än 2 % i opinionsundersökningarna i staden...

Jag är inte bitter, jag är förbannad.

"Enkelt, rättvist, tydligt"?

Jo, i går kom den så, den hett efterlängtade proposition 2004/05:162, "Ny värld - ny högskola". Den innehåller regeringens (alltså EU:s) förslag på förändringar i svensk högre utbildning. Vänsterpartiet har fått äran att säga ja till propositionen.

Visserligen sägs det från s och v att vissa av förslagen "bör" satsas på, och att andra "är högt prioriterade" - det borgar för att allt kanske inte ska genomföras ändå. Lika bra är nog det. För vad är det man vill göra? Vad är det som är "rättvist" och "tydligt"? En sak är att man tar bort eller decimerar möjligheten att söka till högskolan med arbetslivserfarenhet som meritvärde. Det ersätts med möjligheten att söka på bra betyg i ämnen som matematik och språk. Gissa vilka grupper i samhället som man kan utkristallisera med hjälp av sådana kriterier...

Få se nu, hur är det man resonerar då? Jo, utbildningen "ska bli tillgänglig för fler" och "måste anpassas till förändringarna i världen". En "internationaliserad" skola med idel (utländska som svenska) plugghästar, med andra ord. En skola där studieovana mänskor i ännu större utsträckning riskerar att mista de högre studierna. Det kan finnas goda anledningar att vara kritisk.

Etik versus marknad

När det gäller offentliga sektorn kan man tycka att det ska finnas fler faktorer än pris och produktkvalitet som ska spela in när det är dags för upphandling. I Sverige går varje år 400 miljarder kronor åt vid offentlig upphandling av alla dess slag. Men någon möjlighet för offentligägda företag att ställa etiska krav finns inte.

En artikel i Amnesty Press undersöker saken närmare. Oavsett vad myndigheterna själva säger så är det bara vidrigt när rutinerna för upphandlingarna inom offentlig sektor sätts efter "internationell standard", vilket innebär noll ansvar för hur det ser ut i producentledet. Handelsregler hamnar här i konflikt med värden som annars brukar kallas viktiga, exempelvis mänskliga rättigheter.

Oavsett hur mycket man tjatar på myndigheterna känns det som att vi ändå bara kan få tillstånd kosmetiska förändringar. Enskilda aktörer har inte stor röst mot systemen. Man måste gå djupare. Vi måste ändra hela världssystemet, rent av. Oooh, fint väder vi har fått...!

Substans

Oj, nu fastnade jag i det här med substans i medierna. I natt har TV4 visat CBS 60 Minutes (som inte ens med en fräck reklampaus i mitten räcker mer än 50 minuter). Programmet, en tre veckor gammal produktion, tar upp samma ämne som SVT:s Stefan Åsberg för en tid sedan micklade in ett reportage i teve om, nämligen "Silver Ring Thing".

Silver Ring Thing är ett "program" skapat av en amerikansk högerkristen, med syfte att - i bibliska ordalag - förmå ungdomar att avlägga ett löfte om avhållsamhet från sex innan det ödesbestämda äktenskapet.

Projektet får ett massivt stöd från regeringen Bush för att predika sitt budskap till miljoner skolungdomar. Men för dessa fanatiska kristna aktivister räcker inte det supermossiga flummandet om nix till sex före äktenskap: användning av kondom avrådes bestämt, och inte med religiösa motiv, utan med statistiska.

Över huvud taget riktar denna organisation - precis som andra i samma genre - in sig på att föra ut sitt budskap i siffror i stället för med moralism. Det är trots allt inte tillåtet för staten att ge direkta undervisningsbidrag till religiösa organisationer, så man har helt enkelt bytt strategi. Det är helt vansinnigt otillräckliga "fakta" man får veta, men det får säkerligen effekt på det amerikanska samhället.

Reportaget i sig är sådär vinklat och enformigt så man vrider sig i tevesoffan av obehag, ungefär som med allt annat i snaskmedia. Om någon bestrider att folket bakom Silver Ring Thing är knäppgökar (vilket man kan göra, om man har färre ideologiska skygglappar än vad jag har) får man ta annat till bevisföring än 60 Minutes-reportaget.

Biologism på agendan

Kom just att tänka på vilken fräsch fläkt av 1800-tal det moderna samhället möter just nu. Biologister har skymtats i medier av olika slag under ett par års tid; de senaste månaderna har både feminism, abort och homosexualitet diskuterats både en och flera gånger ur det "högerextrema" perspektivet.

Jag tänker närmast på Utbildningsradions, UR, serie om barndomens mysterier. Det är en sydkoreansk serie med sex avsnitt som sänts under våren, och den har behandlat barnet rent vetenskapligt ur en "klassisk" synvinkel. Jag menar då inte bara själva filmdelen, utan även de forskarresultat som läggs fram. Här hävdas det ganska klart att arv spelar en avgörande roll för barnets utveckling - och vi ser ingen pappa med sitt barn under programserien, däremot idel mammor. Inget nytt under solen.

I ett avslutande program återställer UR ordningen lite genom att låta "politiskt korrekta" (som de kallas av extremhögern) svenska forskare kommentera och lägga till saker. Det hela summeras som att "en debatt pågår" och att den sydkoreanska serien var "en av vinklarna" i den debatten.

Under den pågående antitesen mot feminismen har vi bland annat i SVT:s Debatt kunnat se högerkristna abortmotståndare och i samma programs sommarversion såg jag nyligen frågeställningen om "homosexlobby" komma från en av fundamentalisterna. Säga vad man vill om deras budskap, men för fem år sedan hade det inte varit tänkbart med sådana människor i den offentliga debatten. I dag är det så, och vi får helt enkelt vänja oss vid ett alltmer galet och polariserat debattklimat.

Hur som helst har jag lärt mig en hel del. Enfaldigheten till trots ger faktiskt UR och SVT:s övriga satsningar på populärkunskap och debatt inom de samhälls- och naturvetenskapliga områdena väldigt mycket substans.

Un tradición placentero

I kväll var det dags för familjens traditionsenliga årliga besök på krogen. Vid varje skolavslutning går vi och äter gott och har det trevligt. Det är faktiskt inte helt illa med restaurangmat... :-D

En sak jag inte kan sluta gräma mig över är hur det ser ut på våra största tidningars hemsidor. Jag har som regelbunden läsare av Aftonbladets nätupplaga dagligen problem med att behärska humöret. Bara rubrikerna gör en förbannad och cynisk. Innehållet i "artiklarna" är ännu värre. Man känner att journalistiken är oseriös och ytlig. Urvalet är ofta en mix av Hänt Extra, TT och Aftonbladets koncernsystertidningar Aftenposten, Verdens Gang och Svenska Dagbladet. Inte sällan ser man samma tunna mix av lågvattenjournalistik i alla fyra tidningar. Underhållande, för den som gillar att äcklas.

Just när man tror att tidningarna kanske har börjat tillämpa så kallad självsanering och börjat ta tag i det publicistiska elände man utgör, blir det värre. Rubriker jag väntar på:

"CHOCKBESKED I NATT: OLINDA GJORDE ABORT"
"JOURNALISTER RASAR - 'BECKHAM OFÖRSKÄMD'"
"BÄTTRE SEXLIV MED BIG BROTHER-LINDAS SINGELDIET"
"ATTACKEN MOT FILMSTJÄRNAN: 'JAG KUNDE INTE ANDAS'"
"ZLATANS NYA KÄRLEK AVSLÖJAR ALLT"
"SEXÅRING TOG DROGER OCH HOTADE FOTBOLLSHJÄLTARNA MED YXA"
(den sista är bra eftersom den innehåller många "bra" ord)

Våra mest lästa tidningar är tramsiga i kubik. Och jag tror inte att det är så lätt som deras ansvariga utgivare säger; att tidningarna levererar vad läsarna vill läsa. Nej, jag tror att mediajättarna i det här landet genom att medvetet styra in mediekonsumenterna i en mycket lättsam blandning av skvaller och fåniga, konstruerade följetonger passiviserar oss. Liksom, hur farliga för samhällets elit (där mediecheferna är tongivande) är vi om vi babblar skvaller i stället för att analysera samhällsfrågor? Inte så jävla!

Lättja

Vilka tokigheter man hittar ibland! I kväll hittade jag svängiga Puttin' on the ritz. Bara sådär. Det värmer.

Det har annars varit skolavslutningar i dag, och finväder. Skönt med lite sommarkänsla i sommaren, så att säga. Vi har i alla fall inte snö. Än.

Jippii! Bolivia, tidigare så hårt drabbat av elände, har sluppit senatsledaren Hormando Vaca Díez och ändå fått en president som inte direkt är fascist! I Bolivia har man länge fått trilskas med den utländska friheten, som av någon anledning vill låta vinster från olje- och gasutvinning hamna i frihetens näste i stället för hos bolivianerna.

Nu kan jag slappna av. Inte göra ett piss! Allt är åter väl.

...men allt går att bemöta fel.

Det är typ omöjligt för vänsteråsikter att få gehör i debatten.

I apoteksfrågan försöker man föra fram vettiga argument (inte regeringens stolliga och genomskinliga floskler), utan framgång. Det går inte att på allvar hävda att den svenska EU-politiken grundligt måste diskuteras och omarbetes, trots att den ju måste det. Och är det nån som vågar ifrågasätta privatiseringar och föreslår återsocialiseringar blir det genast utfrysning från media som straff.

Hur deprimerande är det inte när endast ett litet fåtal människor seriöst kan framföra sina åsikter? Per Åhlström kan dundra på om att arbetslösheten löses med enklare regler för småföretagare, men det hjälper knappast de hundratusentals arbetslösa och de arbetande på sikt... Usch. Nej, jag är för trött. Trött på media.

Vi blir frånstulna...

Bussbiljetter för stadstrafiken i Östersund blir ännu en gång dyrare. Vill man åka och har glömt sitt busskort kostar det från den 12 juni 18 kronor för en vuxenbiljett. Fram till 31 december i år får jag åka för ungdomstaxa, bara 9 kronor, men det är dyrt ändå. Även om man har med sig rabattkortet blir det dyrt. För de 300 kronor jag laddat kortet med - och ursprungligen skulle ha fått 60 resor för - får jag i dag bara typ 50 resor.

I tidningen visar man det som att bilåkandet kommer att öka. Det är förvisso sant, och tråkigt såväl för miljön som för vägstandarden. Men än värre är att detta är ännu en i en lång rad av stölder från folks fickor. Egenavgifterna och privatfinansieringen av samhällsservicen blir alltmer påträngande.

Strategin för alla politiker (vilket kan härledas till de idéer som sprutas ut från "övermedia") är att avhända sig allt ansvar för den offentliga sektorn, bit för bit. När det berör mig - som i fallet med höjda kollektivtrafikpriser - knyter jag näven än hårdare i fickan.

Hoten från framtiden

Amerikanska Nationella underrättelserådet, NIC, har i en rapport kallad "Global Trends 2020 - Mapping the Global Future" pekat ut åt vilket håll världen är på väg i förhållande till Förenta staterna. Det är bitvis mycket intressant och lärorik läsning, bitvis oroande.

Exempelvis är bilden av latinamerikanska ursprungsbefolkningars och bondekulturers rörelser inte helt schysst. Mellanösterns terrorister och Sydamerikas indianrörelser får på ett sätt spela samma roll när Washington ska bedöma framtidens hot.

Och visst kan det ligga lite sanning i att det på femton års sikt kan finnas anledning för Store Satan att "sänka blicken" mot kontinenten därnere. I Bolivia har grupper som organiserar fattiga på senare tid krävt att olje- och gastillgångarna nationaliseras. Även Argentina, Equador och Chile har rörelser och organisationer för ursprungsbefolkningar och andra utsatta grupper, som på sikt kan hota amerikanska intressen i området.

Men det är ändå vidrigt när Condoleezza Rice, George Bush och andra hökar från Washington snackar om hur Förenta staterna i framtiden måste sätta ner foten mer handfast i Latinamerika. Det sporrar till handling för alla som vill ha riktig demokrati och välstånd för alla. Det handlar om våra liv - om vem som har världshegemoni!

Fullt allvar i Finland

Ibland påminns man om att kampen om näringslivet inte helt förs mellan olika falanger av samhällets elit, utan att vissa viktiga strider utkämpas av vanliga dödliga. En stor grej i dag är den finska konflikt som sedan i april råder inom pappersindustrin.

En fin nationaldag som denna skänker jag en tanke åt alla de goda, svenska arbetare som gärna jävlas lite extra med storbolagen.

Finska storbolag har lockoutat sina fabriker för att se till så arbetarna går med på lite uppfriskande outsourcing, underbetalt helgarbete och ökad arbetstakt. Arbetarna sätter emot med en strejk som omfattar mer än 20 000 anställda.

Svenska fackförbund ställer sig bakom sina finska kamrater, eftersom kampen gäller även deras villkor. Många svenska massa- och pappersbruk ägs helt eller delvis av finska bolag, så här finns anledning till solidaritet facken emellan. Det gläder mig att man så kraftigt säger ifrån och vidtar raka sympatiåtgärder.

Det kan inte vara lätt att sitta som förbundsledning i finska Pappers. Det blir kostsamt att strejka under såhär lång tid - hittills har den uteblivna produktionen lett till bortfall på minst 11 miljarder kronor. Pressen från stat och näringsliv lär kännas... Men det är så kampen ska tas. Nu får det banne mig vara nog med eftergifter.

Inte "bara trams"

I dag har två saker i den muslimska världen intresserat mig. Kanske inte de för islam mest representativa eller roligaste sakerna - men ändå.

Hizbollah (som nästan ingen vill kalla Hizbullah), alltså det till den iranska regimen knutna islamistiska parti som vill göra Libanon sharialibanesiskt, har i parlamentsvalet vunnit samtliga mandat i åtminstone södra delarna av landet. Precis som i tidigare val, 1996 och 2000, gör man det i samarbete med Amal, en annan shiitisk grupp - resultatet är i stort sett detsamma även det. I huvudstaden Beirut var det tvärtom sunnimuslimen al-Hariri som vann alla röster. Jag tycker att det är ett kul politiskt klimat som vi får ta del av i nyhetsrapporteringen. Eventuella utmanare drar sig tillbaka, och valet handlar i stort sett om ett "ja" eller "nej" till den ende kandidaten. Libanesiska medier är ungefär de politiska intressenas respektive megafoner, så det blir lite hetsigt om man bara följer dem.

En annan, mer problematisk sak jag hört om, är att muslimska skolor och bönelokaler i Sverige erbjuds finansiering av saudiska fonder, stiftelser och andra givare. Okej, Saudiarabien är välkänt för sin iver att se bra ut PR-mässigt, men det är en bisarr diktatur varifrån wahhabitiska självmordsbombare nu och då åker på utflykter. Det är milt sagt obehagligt om auktoritära och ärkekonservativa islamister får styra svenska muslimers samhällsliv...

...jag är ganska nöjd/bra/glad!

I dag har jag en nykter minnesbild av gårdagen. Kanske 98 % av de andra studenterna som jag såg under kvällen var märkbart alkoholpåverkade. Tyvärr verkar också själva essensen av att ha varit "glad" och tagit studenten "på riktigt" vara just att man har varit ordentligt berusad och haft ett väldigt utåtagerande beteende under kvällen. Nu har jag inte supit och inte heller har jag härjat omkring som många andra gjorde i går kväll och i natt.

Men jag har tagit studenten på riktigt ändå.

Jämtlandssången på rådhusets trappa vid tolvslaget, med tusentals sjungande och jublande, gav en härlig försmak av vad sommarens storsjöyra kommer att ge. Underbart!

Av någon anledning är jag mycket pigg i dag. Jag känner mig helt utvilad, inte nervös eller stressad. Jag kommer ihåg hur det var i går och det känns skönt. Jag kan tänka mig att många bara mycket suddigt minns gårdagens händelser, på grund av fyllan. Sorgligt för dem...

Av någon annan anledning fick jag MVG på mitt projektarbete. Det hade jag inte väntat mig alls. Över huvud taget har mina lärare tagit i nästan väl mycket på betygsfronten. Av 31 lästa kurser har jag betygen MVG på 15, VG på nio och G på sju kurser, vilket ger ett betygsvärde på 16,53 enligt Verket för högskoleservice.

Skolan är slut; nu är det ledighet som gäller. Jag måste hinna vara lat och slö innan universitetsstudierna börjar i höst.

Nisse på studentkvällen

Jag tog studenten socialistiskt!

Jag tog studenten...

Mina tre år i gymnasiet är nu rent formellt slut. Dagen har visat att väderleksrapporter visar fel även i positiv bemärkelse ibland. Jag hade förväntat mig typ en kall, regnig och blåsig dag - men fick i stället ett soligt, ganska varmt och fint studentväder!

Champagnefrukost är inte min kopp te. Så när de andra "grundade" med alkoholhaltiga drycker på Jamtlis grönområden, smuttade jag på Festis Cassis. Riktig studentdricka ska smaka gott, inte göra en berusad. Men det var glädjande ändå att stå där bland alla glada studenter och ladda upp inför dagens stora äventyrshändelser.

Jag hade min Leninlookalikekostym på mig. Precis som Lenin här, fast med röd slips och en röd stjärna i studentmössan. Mycket fint. Tyckte alla.

Lastbilsflakfärden blev spännande. Lite väl högljudd och snuskig med tanke på alla drickande ungdomar, men ändå med en makalös känsla. Väl tillbaka på skolan fick vi en buffé med olika läckerheter, innan det var dags för utgång och betygsutdelning. Jag ville inte gå ut, men alla andra gjorde ju det, så...

Sen fick jag åka tidningskärra genom staden "the student way", och så blev det till att avnjuta en stor kompisglass på Mittpunktens café. Gôtt mos, som göteborgarna säger.

Väl hemma igen var jag så trött att jag lade mig och vilade ett slag. Inte mer än en timme, dock, för då började gästerna komma med presenter och allt. Först delar av familjen Hippe. Vi fikade och hade trevligt, och sen kom Erikssons, och då dukades maten fram. Tids nog kom också Stugvards, med ännu mer presenter och pengar. När maten var avklarad drog det ihop sig till konsert med Kent.

Från köksfönstret till scenen är det knappt 200 meter, så det har gått att lyssna på låtarna därifrån också. Kent känns som ett bra band att runda av gymnasietiden med - tunga, svängiga och lite sorgsna låtar med mycket "ungdomsfaktor". Det var en bra konsert. Nu är den slut, och på teve är det Chris Rock i en inspelad ståuppföreställning.

Framåt midnatt väntar den riktiga festen. Det är då vi studenter - med några tusen åskådare på torget nedanför - står på rådhustrappan och firar och sjunger och skriker. Det är då vi studenter verkligen markerar att VI HAR TAGIT STUDENTEN.

Ta-taa, SS!

Åh nej, Karin Svensson Smith byter vänster mot mitten. Det kommer verkligen som en chock. Hade man aldrig kunnat tro.

Hennes argument är roliga. Jag gillar hennes sätt att använda nyspråk och lägga egna värderingar i olika ord. Som "demokrati", till exempel. Inom vänsterpartiet har ord höjts bland annat för att vänstern måste prestera en motbild mot det korrumperade, regeringsvänliga träsket. I den argumentationen ingår bland annat att vänsterpartiets fackliga, partibyggande och folkrörelsesträvande arbete måste ges mer utrymme. Givetvis innebär sådan argumentation indirekt att man vill se mindre "samarbete" i parlamenten, och mer konfliktfokuserande. Det är främst folk ur Ung Vänster- och partistyrelsefalangen i partiet som företräder den linjen.

Karin Svensson Smith ser detta som att man "sätter socialismen före demokratin". Demokrati har alltså för henne blivit den oinskränkbara skyldigheten att utöva parlamentariskt arbete. Visst har jag förtroende för henne som professionell politiker och så, men det där är ju bara lamt skitsnack...!

Som tur är har hon nu löst medlemskap i miljöpartiet och kan härmed nöja sig med att själv bli utmålad som en annan av demokratins fiender nummer ett, nämligen "de gröna khmererna".

"Jävlar, jävlar!" igen! Hurra!

Vårt kära Jas - en del av Sverige som tillsammans med resten av "försvarspolitiken" får ses som mycket underhållande - har återigen havererat. Varje störtat Jas-plan är en direkt förlust för skattebetalarna på jag vet inte hur många hundra miljoner kronor. I och för sig är varje Jas-plan i flygdugligt skick också en årlig mångmiljonförlust, så det är väl skit samma om planen är i luften eller i det blekingska havet.

Snart är det slut på vrålande Jas-motorer här i Östersund. Sedan JA Viggen ersattes med Jas Gripen har oljudet ökat, tycker i alla fall jag. De nya planen har ett skärande ljud som jag inte kunde känna lika illa i det mer dovt bullrande Viggen. Vår stad får i alla fall ett lite mer stilla insomnande...

Game over... Fuckers.

Enligt officiella siffror slutade Barsebäcks kärnkraftverk för gott (eller åtminstone till dess att liberalerna gör statskupp) att producera el fyra sekunder före midnatt i går kväll. Det var ju synd. För de anställda. Och för kärnkraftsindustrin.

Med en takt av en kärnkraftsreaktor vart tredje år kommer den svenska kärnkraften att kunna fasas ut slutgiltigt någon gång kring år 2038. Det tycker jag låter fullt rimligt, och det är jag beredd att ställa upp på.

Några problem finns det med att stänga Barsebäck, dock... Dels kommer det förmodligen att öppna upp för mer fossilkraftanvändning i Skåne. Inte nödvändigtvis svensk nyproduktion, men på det hela stora. Dels är det märkligt att man nu inte har något större elproduktionsblock söder om Oskarshamn/Varberg. Vem som helst kan se att det blir svårt när alla skåningar vrider på elradiatorerna. Dessutom vore det rent ekonomiskt kanske bäst att börja avstängningen med äldre reaktorer i behov av framtida reparationer, eller sådana som har dålig driftsäkerhet.

Kärnkraftsindustrin lägger sig inte platt och dör i och med detta beslut. Det är en kapitalstark industri, med ett nätt EU-stöd bakom sig, som nu skjuter till 24 miljarder kronor till mer svensk kärnkraft. Give a little, get a little. Vem sa att förnyelsebar energi är dyr?