07 oktober 2006

Fel tillfälle för panikångest

Kring nio i kväll gick strömmen här i huset. Och hos 25 000 andra malmöiter. Den var ute och promenerade i nästan en timme, rapporterar SvD.

En annan mindre kul grej som hände i dag var att Anna Politkovskaja blev mördad. Det är fint att oppositionella ryssar mördas och förföljs på löpande band - inte sällan som straff för att de rapporterar om ryska övergrepp utomlands - och att några av de hetaste fonderna är rysslandsfonder. Förtryck och marknad passar jättebra ihop!

Förresten ska jag nu försöka ta tag i min bristande teoretiska skolning. Jag köpte ett gäng böcker och skrifter på KP:s bokcafé på Möllan, och så satte jag mig i solen och läste. Fram för socialismen, nu!

7 kommentarer:

Anonym sa...

Hur klarade hyresvärdinnan en hel timme utan radio?
Undrar såklart mamman

Nisse Sandqvist sa...

Hon freakade totalt. Hyperventilerade, skakade, mumlade obegripligheter, fick panikångest och så vidare. Det finns ett batteri som förser lägenheten med el även under strömavbrott, men det trodde hon hela tiden skulle lägga av och allt bli mörkt (och då hade vi ändå ficklampor, taklampan, ett gäng smålampor och ett par dussin stearinljus tända).

Så kan det gå.

Men efter ett tag kom jag på att jag skulle ta fram datorn och kolla på dvd-film med batteridrift. Det funkade sådär, eftersom ljudet var lite för svagt. Sen var strömmen tillbaka efter bara nån timme, så allt hann inte rasa riktigt.

För övrigt såg jag på Sydnytt att det troligen var ett gäng ungdomar som kastade en lampskärm in i en transformator, som hade orsakat avbrottet.

Anonym sa...

Hon mår nog inte riktigt bra...
/Samma mamma

Anonym sa...

I senaste Wallanderboken jag läste om, Brandvägg, slängde dom in en mördad artonårig tjej i en transformatorstation så halva Skåne blev mörkt. Jag hade nästan läst ut den när jag hörde på radion om strömavbrottet i Skåne...
/Samma gamla mamma

Anonym sa...

Klart bättre att kasta lampskärmar tycker
moster K

Nisse Sandqvist sa...

Mamma (1): Nä, inte ens med medicin...

Mamma (2): Vänta bara tills du läser böckerna om tågkatastrofer, bussar som sprängs, rasande höghus och sånt... Man kanske skulle åka ner till Ystad en sväng (det är typ fem mil eller nåt sånt löjligt) och kolla om nåt rysligt händer?

Kerstin: Fast en del tjejer man tvingas stå ut med på bussen kan få gå åt vid såna festliga tillfällen, tycker jag.

Anonym sa...

Jo tack vi vet att storstadsbor börjar klättra på väggarna så fort strömmen försvinner tio minuter.
Jag som bodde i orkanbältet Gudrun var utan el i 8 dygn, vilket ändå var ganska kort tid i jämförelse med dem som drabbades värst. Det var inte kul, men en timme, det skulle jag inte iddas hetsa upp mig för ens, sådant har vi landsortsbor varit så vana vid att vi tar det med stor ro.