Gnosjödebatt

En infekterad och stundtals aggressiv diskussion hölls i kvällens Debatt, direktsänt från Gnosjö. Man hade ekonomiska argument, politiska argument och känslomässiga argument. Mest var det av de ekonomiska, förstås. Inte helt otippat var den absoluta majoriteten av inläggen och argumenten i programmet lagda åt höger, där sänkta skatter, mindre arbetsrätt och färre regleringar stod i fokus.

Jag blir förbannad när jag hör nationalekonomer (Bo Södersten, ex-sosse) lägga upp egna recept för fler jobb - recept som i huvudsak lämnas oemotsagda: 50 miljarder i inkomstskattesänkning. "Då kommer jobben och viljan att anställa."

Själv skulle jag inte ha någonting alls emot höjda skatter. Som jag ser det är pengar till för att spenderas. Pengar och skatter är medlen, liksom företagen. Målet är att befolkningen ska ha jobb, inkomst och ett schysst liv. I dag gör det svenska näringslivet vinster på hundratals miljarder varje år. För min del är det helt okej om företagen visar nollresultat (alternativt låter fondera eventuella vinster i demokratiskt förvaltade fonder) eftersom målet inte är eller kan vara att företagen ska gå med vinst.

Konkurrensen hyllas av den ekonomiska "expertisen" som mänsklighetens drivkraft och ett direkt resultat av naturen och det sunda förnuftet. Företagarna själva skyr den i hemlighet, men vill göra enad front med nationalekonomerna ändå; inget är så effektivt när det gäller försämrande av arbetsrätten i dag som att skylla på "konkurrenssituationen".